Radar · Mänskliga rättigheter

Krigsbrottsåtalad: Jag säljer inte mitt hemland

Anhängare till Folkets mujahedin och anhöriga till personer som avrättats i Iran har demonstrerat utanför tingsrätten under hösten.

Han har suttit häktad i över två år. Under tisdagen tar krigsbrottsåtalade Hamid Noury plats i den vittnesstol där tiotals personer har pekat ut honom som delaktig i avrättningarna av tusentals politiska fångar i Iran 1988.

Hamid Noury, den 60-årige iranske man som står åtalad i Stockholms tingsrätt misstänkt för folkrättsbrott och mord fortsätter att neka till brott.

Han säger sig ha varit pappaledig under de veckor då tusentals politiska fångar avrättades i Iran 1988. Dessutom var han enligt egen utsago inte en särskilt högt uppsatt tjänsteman, och hävdar att han inte ens tillbringade mycket tid i Gohardasht-fängelset utanför Teheran där avrättningarna ska ha ägt rum.

När han väl var där var det enligt han själv bara för att hjälpa fångarna, inte för att leda dem till avrättningar, vilket tiotals före detta fångar har anklagat honom för under höstens historiska rättegång.

Noury misstänks för delaktighet i hundratals av de flera tusen avrättningar som genomfördes under sensommaren 1988.

Han har suttit häktad ända sedan han landade på Arlanda i november 2019, på väg till Uppsala dit han enligt uppgift lurats av en före detta fånge som nu är en av fallets många målsägare.

Den massmordsåtalade Hamid Noury under försvarets sakframställan i augusti
Den massmordsåtalade Hamid Noury under försvarets sakframställan i augusti. Teckning: Anders Humlebo /TT

Presidenten inblandad

Rättegången i Stockholm har många politiska aspekter. Stort fokus ligger på gruppen Folkets mujahedin, som många av de avrättade fångarna tillhörde.

Gruppen brukar beskrivas som en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell.
Under en period var Folkets mujahedin terrorstämplad av EU, men den har sedan lång tid tillbaka övergett den väpnade kampen. Den politiska grenen är däremot aktiv än i dag, och har en bas i Albanien. Under två veckor flyttade Stockholms tingsrätt förhandlingarna dit, eftersom många av målets offer bor där.

Två begrepp nämns ofta i samband med avrättningarna: dödskommittén och dödskorridoren.

Dödskommittén bestod av fyra män som tog beslut om vem som skulle leva eller dö. En av männen var, enligt flera överlevare och människorättsorganisationer, Ebrahim Raisi, Irans nuvarande president.

Dödskorridoren är den plats dit fångarna fördes efter att ha träffat kommittén. Där satt de med ögonbindel i väntan på att deras namn skulle läsas upp från en lista, vilket innebar att de snart skulle dödas i rummet intill.

Många som var där säger att de känner igen Hamid Nourys röst som den som läste upp namnen i dödskorridoren. Därefter ska han enligt anklagelserna ha fört fångarna till avrättningssalen, där snarorna hängde på rad.

Andra före detta fångar säger i förhör att hans ansikte för alltid är inpräntat i deras inre, från tillfällen då han antingen torterade dem eller översåg tortyr som han beordrade lägre rankade fängelseanställda att genomföra.

"Komplott mot staten"

Hamid Noury, som under tisdagen ger sitt första vittnesmål, har hela tiden sagt att de före detta fångar och anhöriga som pekat ut honom som ansvarig ljuger. Inga avrättningar har förekommit, allt är en komplott mot den iranska staten, hävdar han i ett polisförhör från i januari.

– Jag säljer inte mitt hemland. Jag är inte spion, men alla ni har pratat med, det är de som säljer sitt hemland, säger Noury och fortsätter:

– Jag är en väldigt aktad person i mitt eget land, jag skulle inte ha behandlats på det här sättet.

Fakta: Historiskt stort mål

Rättegången mot 60-årige Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, väntas bli en av de största i sitt slag i Sverige.
Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
Under nästan hundra rättegångsdagar från den 10 augusti fram till mitten av april ska sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen höras.
Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.
Detta fastän samtliga vittnar om att ha blivit utsatta för liknande behandling, som åklagare jämställer med tortyr.
I vart fall betraktas den åtalade som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.
Den åtalade nekar till brott.
Källa: Åklagarmyndigheten

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV