Radar · Miljö

Bråkdel av plasten återvinns

Coca cola är ett av de företag som ingår i projektet Global commitment vars mål är att minska användningen av plast i produkter.

Arbetet med att minska plastproduktion och öka möjligheten att återvinna går trögt. Det visar en ny rapport som sammanställt utvecklingen hos 500 marknadsledande företag.

En ny rapport från Ellen MacArthur Foundation beskriver framstegen, eller avsaknaden av dem, när det kommer till företagens ambitioner att minska på plastanvändningen. Rapporten omfattar de 500 företag som ingår i projektet Global commitment och som står för 20 procent av världens produktion av plastförpackningar. Det rör sig om stora företag som L’Oréal, Mars, Nestlé, Pepsi, Coca-Cola och Unilever som flitigt spottar ur sig engångsförpackningar.

Under 2020 var det bara 1,6 procent av företagens plastförpackningar som gick att återvinna, en minskning med 0,2 procent. Det finns dock en svag positiv trend – för andra året i rad minskar plastproduktionen hos de aktuella bolagen, närmare bestämt med 1,2 procent mellan 2020 och 2019 efter att ha minskat med 0,6 procent mellan 2018 och 2019. Företagen har dessutom åtagit sig att minska nyproduktionen av plast i absoluta tal till 2025.

Nyproduktionen måste minska

Förhoppningen är att det ska leda till en minskning av nyproducerad plast som används av varumärkes- och återförsäljare som landar på runt 19 procent räknat från 2018. Om målet uppnås skulle en årsproduktion av 8 miljoner ton plast utebli.

Användningen av återvinningsbart material i produkterna ökade med 60 procent mellan 2018 och 2020, från 5,2 procent till 8,2 procent.

Rapportförfattarna drar slutsatsen att ungefär 80 procent av den planerade minskningen bygger på ökad användning av återvunnet innehåll, men konstaterar samtidigt att 80 procent av plastproducenterna står utanför åtagandet och därmed inte kommer att följa samma utveckling.

Räcker inte med frivillighet

Efterfrågan på plastförpackningar spås fördubblas under de kommande två decennierna och att enbart insamling, återvinning och kassering kommer inte att vara tillräckligt. För att uppnå en cirkulär ekonomi för plast ”måste betydligt mer ansträngningar läggas på att förhindra att avfall skapas i första hand”, fastslås det. Frivilliga initiativ kommer inte att räcka. 

Stiftelsen bakom den aktuella rapporten, Ellen MacArthur Foundation, vill tillsammans med bland andra WWF se ett bindande FN-fördrag om plast, och fått stöd av investerarare och flera ledande företag från hela plastvärdekedjan.

Inför 2022 har dessutom omkring 100 länder uttryckt sitt stöd för att inleda förhandlingar om ett globalt avtal om plast under året, och i februari samlas nationella beslutsfattare i FN:s miljöförsamling. 

Ökad förbränning

I Sverige återvinns 10 procent av all plast, rapporterade SVT tidigare den här månaden, samtidigt som plastanvändningen ökar. Resultatet är mer plast i soporna som i sin tur hamnar i förbränningsverken, med ökade utsläpp som följd.

Möjligheten att återvinna skiljer sig åt mellan olika sorters plast. Om plasten är fri från farliga kemikalier kan den återanvändas som den är eller materialåtervinnas, vilket innebär att sorterat material kan ersätta andra produktions- eller konstruktionsmaterial. Övrig plast som samlas in och blir till ny plast får ofta försämrad kvalitet när den blandas.