Radar · Utrikes

Lukasjenko tvingade ned passagerarplan

Belarus president Aleksandr Lukasjenko.

President Aleksandr Lukasjenko beordrade ett Ryanairplan på väg mot Litauen att landa i Belarus. Två stridsflygplan skickades upp för att följa passagerarplanet. När det tvingats landa greps en passagerare som tillhör oppositionen och lever i exil.

”Jag uppmanar Nato och EU-allierade att omedelbart agera på det hot det internationella civila flygfarten utsätts för av Belarus regim”, skriver Nauseda i ett uttalande som citeras av Reuters.

Han tillägger att Belarus använt ”tvång” för att få Ryanairplanet, som färdades mellan två EU-länder, att landa.

Aktivisten och journalisten Roman Protasevitj, som tidigare drev den oppositionella kanalen Nexta och som befann sig ombord, greps på flygplatsen i Belarus huvudstad Minsk sedan planet tvingats landa, uppger Nexta enligt AFP.

Det bekräftas av grannlandets president Gitanas Nauseda.

Stämplad som terrorist

Protasevitj lever, liksom andra framträdande oppositionella, i exil på grund av president Aleksandr Lukasjenkos hårdföra styre. Han har stämplats som terrorist av den belarusiska regimen.

Nexta har haft en central roll i att organisera oppositionen under de omfattande protesterna mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko som pågått sedan det av omvärlden underkända presidentvalet förra sommaren.

Olika uppgifter om varför planet tvingades landa florerade inledningsvis. Den ryska statliga nyhetsbyrån Tass skrev att planet – enligt Minsk flygplats – utsatts för ett bombhot.

Aktivisten och bloggaren Roman Protasevitj omhändertas av polis i Minsk i samband med en demonstration 2017
Aktivisten och bloggaren Roman Protasevitj omhändertas av polis i Minsk i samband med en demonstration 2017. Arkivbild. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Två stridsflygplan

Senare meddelade Lukasjenkos presstab att presidenten personligen gav order om att Ryanairplanet skulle landa, och att två stridsflygplan av typen Mig-29 skulle skickas upp för att ledsaga det till flygplatsen.

Inrikesdepartementet i Belarus bekräftade gripandet av Roman Protasevitj via Telegram men tog senare bort meddelandet, skriver AFP.

“Kabinpersonalen blev under Ryanairs flygning mellan Aten och Vilnius i dag underrättad av flygtrafikledningen i Belarus om att det fanns ett potentiellt säkerhetshot ombord och planet omdirigerades till närmaste flygplats, Minsk”, skriver Ryanairs pressavdelning i ett mejl till TT.

Bolaget meddelar att inget säkerhetshot hittats ombord planet och att det förväntas kunna lämna Minsk klockan 19 svensk tid.

”Ryanair har anmält saken till relevanta nationella och europeiska säkerhetsmyndigheter”, skriver Ryanair och tillägger att det inträffade låg utanför bolagets kontroll.

"Iscensatt insats"

”Det är fullständigt uppenbart att detta är en insats som iscensatts av underrättelsetjänsten, för att få tillgång till planet och fängsla aktivisten och bloggaren Roman Protasevitj”, skriver oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil i Litauen, i ett uttalande på Telegram som citeras av Reuters.

Både Tichanovskaja och Nexta uppger att 26-årige Protasevitj riskerar dödsstraff i hemlandet.

Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att rapporterna om att ett civilt flygplan tvingats ned i Minsk för att gripa Roman Protasevitj är ”väldigt stötande”.

”Fullständigt oacceptabelt och hänsynslöst beteende. Vitryssland måste omedelbart släppa Protasevitj. Jag kommer att diskutera möjliga konsekvenser med EU-kollegor”, skriver Linde, som är nuvarande ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Fakta: Belarus

Belarus har omkring 9,5 miljoner invånare och är till ytan knappt hälften så stort som Sverige.

Landet gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina och styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och dennes auktoritära regering.

Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har utestängts från Europarådet. Belarus kallas ofta för ”Europas sista diktatur”.

Samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Källa: Utrikespolitiska institutet/Landguiden