Energi

Det sa klick mellan människa och Neandertalare

Hade homo sapiens och neandertalarna kunnat samexistera fortfarande? Den här moderne neandertal-mannen finns på Neanderthal Museum i Mettmann, nära den plats i Tyskland där tidiga fynd av den utdöda människotypen gjordes på 1800-talet.

De dog för 45 000 år sedan, i grottor i nuvarande Bulgarien och Tjeckien. Men nu avslöjar de häpnadsväckande detaljer om ”vem som tog vem” när våra allra första direkta släktingar kom till Europa

— Helt fantastiskt, säger molekylärbiolog Mateja Hajdinjak.

Forskarna har nu analyserat den äldsta dna:n vi hittat från vår egen art, homo sapiens. Och slutsatsen är att det bland de första européerna var vanligt att homo sapiens blev ihop med neandertalare, den människotyp som tidigare hade dominerat världsdelen.

Att dessa två människotyper umgicks och skaffade barn med varandra i äldre tider i Asien har varit känt. Och 2015 visade arvsmassestudier på en man som dog för 40 000 år sedan i Pestera cu Oase i Rumänien, att han haft neandertalare i släkten så sent som fyra–sex generationer tillbaka.

Denna skalle är från en kvinna som dog för minst 45 000 år sedan i nuvarande Tjeckien
Denna skalle är från en kvinna som dog för minst 45 000 år sedan i nuvarande Tjeckien. Nu bidrar hennes kvarlevor med nya ledtrådar om vårt ursprung.Foto: Marek Jantac/handout/TT

"Jättestora bitar"

Men i Europa har experterna inte vågat dra några växlar på detta enskilda fall. Så nu väcker det uppseende att man hittat stora mängder neandertal-dna i analysen av en skalle från berget Zlaty Kun i Tjeckien och skelettdelar från grottområdet Bacho Kiro i Bulgarien.

— Vi såg jättestora bitar. Det var helt fantastiskt, säger molekylärbiolog Mateja Hajdinjak, verksam vid Max Planck-institutet i Tyskland och Francis Crick-institutet i Storbritannien.

De flesta av oss som lever i dag har också neandertal-dna i arvsmassan, rester av den tid då dessa förhistoriska människor hade en dominerande roll i Europa och västra Asien. Men det blir allt mindre allteftersom tiden går. Och de långa dna-strängar som hittats hos tre individer från Bacho Kiro, tyder på att de liksom Oase-mannen hade neandertalare i släkten på nära håll – ungefär fem generationer tillbaka.

Amerikas urbefolkning

Därmed drar forskarna slutsatsen att neandertalare och homo sapiens umgicks flitigt också i Europa, och kanske många tusen år senare än tidigare rön har visat. Både kvinnan vars skalle hittats i Zlaty Kun och de tre individerna från Bacho Kiro tros ha levat för kring 45 000 år sedan.

Det handlar om några av de äldsta genomen från människor vi har, säger Hajdinjak till tidskriften Nature. Homo sapiens uppstod i Afrika, så alla nutida människors ursprung finns där. Men hur människan spred sig över jorden är till stora delar oklart, och de bulgariska och tjeckiska fynden sprider nytt ljus även över detta. Genomanalysen tyder på att Bacho Kiro-individernas ättlingar inte stannade kvar i Europa. De har genetiskt mer gemensamt med dagens människor i östra Asien och bland urbefolkningar i Amerika.

Fram tonar bilden av grupper av homo sapiens som kom till en för dem okänd världsdel, Europa, befolkad av några tiotusental neandertalare. De stötte på varandra, och skaffade i viss mån barn tillsammans – men sedan gav sig de nya människorna av österut igen.

Försvann helt

Varför stannade de inte? Det är fortfarande okänt, lika okänt som hur det gick till när neandertalarna sedan försvann helt och ersattes av andra grupper homo sapiens. Men rönen tyder på viss dramatik, trots att människorna var så få att de inte bör ha behövt slåss om utrymmet.

Detta visar hur även den moderna människans allra tidigaste europeiska historia kan ha varit tumultartad, och inneburit att populationer bytts ut, säger Mateja Hajdinjak till nyhetsbyrån AFP.

Zlaty Kun-kvinnans arvsmassa väcker ännu fler frågor än de tre Bacho Kiro-personernas. Hon verkar inte vara besläktad med vare sig dagens asiater eller européer – så vilken grupp tillhörde hon?

Experterna jobbar nu vidare med dessa genomuppsättningar i hopp om att hitta fler ledtrådar till om, och i så fall hur, de hör ihop.

— Vi vet inte vilka de var, dessa första européer som kom till ett okänt land, säger Kay Prüfer vid Max Planck-institutet till AFP.

— Genom att analysera deras arvsmassa kartlägger vi delar av vår egen bakgrund som försvunnit i historiens töcken.

Fakta: Människan

Människan är ett däggdjur som har funnits i flera varianter. Endast en, homo sapiens, finns kvar i dag.

Av de tidigare människotyper som funnits är två mest kända; homo erectus och neandertalarna.

Homo erectus fanns för redan ungefär två miljoner år sedan, först i Afrika och sedan även i Europa och Asien. Troligen var homo erectus den människoart som först lärde sig tämja elden, vilket ledde till nya kostvanor, och sedermera till högre intelligens.

Neandertalarna uppstod långt senare än homo erectus. När är oklart, men troligen för mellan 400 000 och 800 000 år sedan. Namnet kommer från den tyska dalgång, Neandertal, där man 1856 först konstaterade att hittade kvarlevor kom från en annan typ av människa.

Från den tiden härstammar bilden av neandertalarna som primitiva grottbusar. Men deras hjärnor var lika stora som våra, och mycket tyder på att de kunde tala.

Hur homo sapiens tog över från homo erectus och neandertalare finns det många teorier om.