Redan i höstas kom statsvetaren Niklas Altermark ut med boken Avslagsmaskinen. I den beskriver han just det som Ekot rapporterar om i dag – att Försäkringskassans rättsavdelning har plockat ut de domar som är till nackdel för sjuka när de har tagit fram så kallade Domsnytt. Dessa Domsnytt användes sedan som underlag till styrdokument för handläggarna när de skulle bevilja rätten till sjukpenning. De domar som var till fördel för den sjukskrivna – där domstolen menade att personen hade rätt till sjukpenning även om hens läkarintyg inte innehöll tester eller observationer som bevisade sjukdomen – plockades bort.

Dessa domsnytt byggde endast på åtta kammarrättsdomar, tar Ekot upp i dag. Det är nytt. Men vad som däremot inte är nytt är att Försäkringskassan ägnat sig åt att bortse från de domar om var till fördel för de sjuka.

I boken Avslagsmaskinen skriver Niklas Altermark:

“Det ska vara undersökningsfynd eller observationer som backar upp anspråken på ersättning. De domar som pekar i en annan riktning utelämnas från de här versionerna av Domsnytt,” och syftar på de domsnytt som gjordes år 2014 och år 2016, och som alltså är de som Ekot uppmärksammar i dag.

Avslagen nittondubblades för personer med psykisk ohälsa

Dessa dokument bidrog till att fler fick avslag på sina ansökningar om sjukpenning. Efter att kraven om objektiva fynd infördes nittondubblades till exempel avslagen gällande sjukpenning för personer med psykisk ohälsa som hade varit sjukskrivna i sex månader.

Att just personer med psykisk ohälsa eller kroppslig värk framför allt drabbades beror på att det inte räckte att den sjuka berättade hur hen mådde, utan läkaren var också tvungen att beskriva i läkarintyget hur sjukdomen yttrade sig på utseendet eller beteendet under läkarbesöket, till exempel om patienten var ovårdad, grät eller pratade osammanhängande. Men all psykisk ohälsa eller kroppslig värk yttrar sig inte på det viset.

Domsnytten genomgick få granskningar

Domsnytt har alltså haft en stor påverkan på rätten att beviljas sjukpenning. Förutom att det är tveksamt att Försäkringskassan endast tagit med de domar som stödde deras agenda är det också intressant att läsa att dokumenten blev till på ett till synes lättvindigt sätt.

I Avslagsmaskinen tas upp att de skrevs av en tongivande jurist på rättsavdelningen. De stämdes sedan av med dåvarande rättschefen och sedan var det klart, uppgav flera anställda på Försäkringskassan som Niklas Altermark intervjuat.

Därefter fick samma jurist både turnera internt med en utbildning om hur lagen skulle tolkas och göra rättsliga uppföljningar. Ofta kom man fram till att bedömningarna av rätten till sjukpenning behövde göras striktare för att rättstillämpningen skulle bli korrekt.

Orsaken var inte regeringens mål om nio sjukskrivningsdagar

År 2014 – samma år som objektiva fynd infördes i styrdokumentet – gick regeringen ut med målet om att svenska folket enbart skulle vara sjukskrivna i nio dagar per år i snitt. Det ledde sedan till att Försäkringskassan blev hårdare med att bevilja sjukpenning. Men framtagandet av de domsnytt där kravet på objektiva fynd lades fram hade inget att göra med regeringens mål om sänkt sjuktal. I boken Avslagsmaskinen belyser Niklas Altermark att rättsavdelningen redan tidigare hade tagit ställning för att använda sig av objektiva fynd.

”Existensen av detta sätt att göra avslag kan alltså inte direkt kopplas till målet om sänkt sjuktal,” skriver han.

Idén om objektiva fynd visar sig dock vara ett utmärkt verktyg för Försäkringskassan när myndigheten ska försöka uppfylla regeringens mål. Drygt ett halvår efter att regeringen presenterat målet om nio sjukskrivningsdagar dyker kravet om objektiva fynd och observationer också upp i handläggarnas vägledning för sjukpenningärenden.

Målet om objektiva undersökningsfynd är borta

Efter att flera domar konstaterat att objektiva fynd inte stämmer överens med lagstiftningen togs år 2019 begreppet bort ur de vägledningar som styr arbetet för handläggarna på Försäkringskassan. Men både Ekot och Niklas Altermark belyser att tänket om objektiva fynd fanns kvar även senare hos handläggarna.

Försäkringskassans rättschef Mikael Westberg skriver i mejl till Ekot att de utvalda domarna speglade domstolarnas syn på undersökningsfynd år 2014. Samtidigt medger han att styrdokumentet har försämrat handläggningen.

”Försäkringskassan är medveten om att det finns brister i hur vi har hanterat sjukförsäkringen. Vi vet också att det har förekommit fall där Försäkringskassan inte har utrett ärenden om sjukpenning tillräckligt. Det är ytterst beklagligt”, skriver han i ett mejl, rapporterar Ekot.

Läs mer om Försäkringskassan:

När svenskarna blev friskare över en natt (Syre 9/11-2020)

Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 1970-talet (Syre 31/ -2021)

Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord (Syre 31/1-2021)

Hopp om lättnader i sjukförsäkringen (Syre 31/1-2021)