Den svenska bostadsmarknaden har blivit mer marknadsanpassad och bristen på billiga hyresrätter för ekonomiskt utsatta är påtaglig. Medborgare som drabbas av bostadsosäkerhet hörs inte i debatten och har ingen som för deras talan. Det visar en ny studie vid Malmö universitet.
Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet, är författare till studien där 49 Malmöbor har fått svara på frågor om deras erfarenheter kring bostadsosäkerhet. Syftet är att synliggöra situationen på bostadsmarknaden för ekonomiskt utsatta medborgare
– Poängen med artikeln är att synliggöra den grupp som faller mellan stolarna på bostadsmarknaden och där ingen egentligen har insyn i vad som händer, jag benämner dem bostadsprekariat, då det finns stora likheter med prekariatet på arbetsmarknaden, säger Carina Listerborn till Syre.
Hon menar att bostäderna inte längre är en del av den svenska välfärden, trots att Sverige i internationella sammanhang ofta lyfts fram som ett exempel på ett välfärdssamhälle. Ingen ifrågasätter allas rätt till skola, vård, och omsorg, som är grundpelarna i välfärden. Men bostaden, som också är inskriven i grundlagen som något samhället ska tillhandahålla, utelämnas huvudsakligen till marknaden att lösa.
– Där råder föreställningen om utbud och efterfrågan, men bostaden är inte något man väljer att efterfråga, det är en grundläggande bas i alla människors liv, oavsett inkomst. Även om skola och vård också har privatiserats så är det ingen som säger att fattiga inte ska få vård eller skola – än så länge, säger Carina Listerborn.
"Inga skyddsnät"
Men jämfört med andra länder som har en mer marknadsanpassad bostadsmarknad, som USA och Storbritannien, har den svenska staten ett lägre engagemang. Befintliga skyddsnät fungerar inte och det saknas bostäder åt ekonomiskt utsatta medborgare, menar Carina Listerborn. Något som enligt henne tog fart i början på 90-talet, när bostadsdepartementet, som hanterade ärenden rörande bostäder, lades ner.
– Det som har blivit Sveriges dilemma är att vi inte har någon del av bostadsmarknaden som riktar sig till låginkomsttagare. Socialtjänsten hjälper främst hemlösa med sociala problem och i storstäderna kan de som bara saknar bostad inte få mycket hjälp av dem. Det gör att det saknas skyddsnät eftersom den reguljära bostadsmarknaden har höga hyror och krav på inkomst.
Vilken typ av engagemang är det som saknas hos den svenska staten, jämfört med länder som USA och Storbritannien, som lutar sig åt marknadslösningar?
– Inom flera sektorer som vård, är ju Sverige ett välfärdsland jämfört med framförallt USA. Vad som gör Sverige till en extremt marknadsorienterad och nyliberalt inspirerad i relation till bostäder är framförallt den avreglering som skedde under början på 90-talet. Det finns förstås stor hemlöshet i Storbritannien och USA, men det finns även riktade boendeformer för exempelvis ensamstående mödrar etc. Detta har ju föranlett en diskussion om vi behöver ”social housing” i Sverige, då en stor del av bostadssökande inte har någonstans att vända sig, säger Carina Listerborn.
"Väljs bort av hyresvärden"
Personer som lever i bostadsosäkerhet löper högre risk att uppleva situationer där man känner sig sårbar, utsatt, utesluten och försummad, visar studien. Intervjupersonerna berättar bland annat om upplevelsen av att inte ”väljas” av hyresvärden på grund av faktorer som ekonomi, etnicitet eller kön. Det sistnämnda visade sig ha betydelse framförallt på andrahandsmarknaden.
Och antalet drabbade ser ut att växa. Personer som står i bostadskö i Malmö har ökat under de senaste åren och ligger i dag på omkring 90 000. Allmännyttan MKB står för en tredjedel av hyresrätterna i staden. Hos de har hyrorna ökat med 50 procent sedan 2003. Samtidigt har priserna på köpta bostäder i Malmö ökat med 38 procent på tio år – den högsta ökningen på nationell nivå.
Att ha en "nyckel"
20-åriga ”Lena” som deltog i studien och har flyttat från hem till hem sedan hon var 17 år, berättar hur betydelsefullt det är att ha en egen nyckel:
Om du bor med någon och inte har dina egna nycklar måste du organisera nästan hela dagen efter den andra personen. Du vet inte riktigt vad du ska göra med dig själv. Någon annan kontrollerar ens liv, så att säga.”
För en del av intervjupersonerna som kom från medelklassfamiljer, fanns en utväg. De kunde få hjälp av föräldrarna att köpa bostad. Men många saknar överhuvudtaget ett sådant alternativ och vägen till en bostad är lång och tuff.
– Ett återkommande tema i intervjuerna var nyckeln, både bokstavligt och symboliskt. Att ha en nyckel gör det möjligt att avgöra vem som har tillgång till en lägenhet. En nyckel var också för flera av informanterna en symbol för värdighet och självständighet, säger Carina Listerborn.
Du kan ta del av studien här: The new housing precariat: experiences of precarious housing in Malmö, Sweden
