Radar · Inrikes

Nya rön: Varmare än man trott för dinosaurier i Skåne

Ett skelett från en plesiosaur, en av de vattenlevande dinosaurier som fanns kritaperiodens Kristianstad.

När dinosaurier knallade runt kring kritaperiodens Kristianstad var det väldigt varmt – något varmare än vad forskarna trott. Temperaturen varierade också mellan årstiderna, enligt en ny studie som kan spela roll för klimatmodellernas prognoser.

För nästan 78 miljoner år sedan, under den sena kritaperioden, var större delen av det vi kallar Skåne ett grunt hav. Vid havsytan låg den genomsnittliga temperaturen på 27 grader om somrarna och upp emot 15 grader på vintrarna, enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskarlaget har specialstuderat fossiliserade musslor och ostron i den kalkrika så kallade Kristianstadsbassängen i nordöstra Skåne, där de främsta kritafynden i Sverige har gjorts.

”Våra resultat visar att dinosaurier på det norra halvklotet levde i extrem värme, då de genomsnittliga sommartemperaturerna pendlade kring 27 grader. Då kan man lätt tänka sig att temperaturen kröp över 40 grader vissa sommardagar”, säger Nicolas Thibault, lektor vid Köpenhamns universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från universitetet.

Pekar på skillnaden

I Kristianstadsbassängen simmade ”havsdrakar” (mosesaurier), svanödlor (plesiosaurier) och andra förhistoriska livsformer. På den intilliggande kusten levde dinosaurier.

Kristianstad ligger under vattenytan och den så kallade Kristianstadsbassängen har varit fyndplats för ett antal spännande fossiler från kritaperioden
Kristianstad ligger under vattenytan och den så kallade Kristianstadsbassängen har varit fyndplats för ett antal spännande fossiler från kritaperioden. Här slår sig kommunen på bröstet för Sveriges lägst belägna punkt. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Forskarna beräknar att det var i genomsnitt två grader varmare än tidigare uppskattningar gjort gällande. Somrarna var torra och vintrarna milda och blöta.

– Den viktigaste poängen att framhäva från studien är faktiskt den stora skillnad vi ser mellan vinter- och sommartemperaturer, säger Nicolas Thibault till Videnskab.dk, en dansk sajt för vetenskapsnyheter.

Under krita var det så varmt på jorden att det inte fanns någon is vid polerna. Hittills har forskare utgått ifrån att det även på våra nordliga breddgrader därför var mindre skillnad mellan sommar och vinter, ungefär som det är närmare ekvatorn i dag.

– Det vi har kommit fram till med vår forskning är att den tanken är fullständigt fel, säger Thibault.

Ser torrare somrar

Fossilerade blötdjur från Kristianstadstrakten har studerats i samma syfte tidigare, men resultatet är denna gång mer exakt.

Forskarna har använt sig av en avancerad teknik där de har studerat hur isotoper i skalens koldioxidmolekyler är sammansatta. De klumpar ihop sig på olika sätt beroende på hur varmt det är, vilket innebär att man har kunnat kartlägga temperaturerna utefter hur skalen har tagit form.

Jordens geografi för 78 miljoner år sedan, i en illustration som publicerats med studien
Jordens geografi för 78 miljoner år sedan, i en illustration som publicerats med studien. Det mörkgrå området på bilden i nedre högra hörnet är det som kallas Kristianstadsbassängen. Foto: de Winter, N.J., Müller, I.A., Kocken, I.J. et al/Communications Earth & Environment/handout via TT

Tidigare klimatrön om kritaperioden har byggt på mindre exakta beräkningar som till viss del har byggt på antaganden och osäkra variabler. När rönen har använts i klimatmodeller har det till exempel inte framgått att klimatet varit så omväxlande mellan årstiderna.

Nicolas Thibault säger till Videnskab.dk att deras studie kan skänka ytterligare lite klarhet till klimatmodellerna, och ge en bild av hur dagens klimatsituation skulle kunna utvecklas.

– Då kan vi i framtiden förvänta oss varmare och torrare somrar än vi hittills trott på samt fuktiga och milda vintrar. Det kommer förändra många saker. Dinosaurierna hade anpassat sig till det klimatet över miljontals år. Så lång tid har inte vi.

Fakta: Krita

Krita är en geologisk period som ägde rum för ungefär 146 och 66 miljoner år sedan. Perioden brukar delas upp i två epoker – yngre och äldre krita – samt i tolv åldrar.
Under krita började världskartan likna dagens, åtminstone lite. Från att ha hängt ihop i superkontinenterna Laurasien i norr och Gondwana i söder började kontinenter glida isär. Afrika och Sydamerika separerade, men Nordamerika höll ännu ihop med Eurasien. Australien var ännu del av Antarktis och Indien gled ännu omkring i Indiska oceanen.
Flera stora bergskedjor, som Anderna, skapades av kontinenternas rörelser och kollisioner.
Klimatet var varmare och på land vid polerna fanns ingen is, men däremot skog.
När havet bredde ut sig över Europa under yngre krita lades stora delar av dagens Sydsverige under vatten.
I slutet av krita skedde det stora massutdöende där alla dinosaurier och många andra djurarter utrotades.
De ungefär 60 miljoner år som föregick krita kallas jura. Perioden som följde kallas paleogen.
Källa: Nationalencyklopedin, Encyclopedia Britannica