För nästan 78 miljoner år sedan, under den sena kritaperioden, var större delen av det vi kallar Skåne ett grunt hav. Vid havsytan låg den genomsnittliga temperaturen på 27 grader om somrarna och upp emot 15 grader på vintrarna, enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga Nature-tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskarlaget har specialstuderat fossiliserade musslor och ostron i den kalkrika så kallade Kristianstadsbassängen i nordöstra Skåne, där de främsta kritafynden i Sverige har gjorts.

”Våra resultat visar att dinosaurier på det norra halvklotet levde i extrem värme, då de genomsnittliga sommartemperaturerna pendlade kring 27 grader. Då kan man lätt tänka sig att temperaturen kröp över 40 grader vissa sommardagar”, säger Nicolas Thibault, lektor vid Köpenhamns universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från universitetet.

Pekar på skillnaden

I Kristianstadsbassängen simmade ”havsdrakar” (mosesaurier), svanödlor (plesiosaurier) och andra förhistoriska livsformer. På den intilliggande kusten levde dinosaurier.

Forskarna beräknar att det var i genomsnitt två grader varmare än tidigare uppskattningar gjort gällande. Somrarna var torra och vintrarna milda och blöta.

– Den viktigaste poängen att framhäva från studien är faktiskt den stora skillnad vi ser mellan vinter- och sommartemperaturer, säger Nicolas Thibault till Videnskab.dk, en dansk sajt för vetenskapsnyheter.

Under krita var det så varmt på jorden att det inte fanns någon is vid polerna. Hittills har forskare utgått ifrån att det även på våra nordliga breddgrader därför var mindre skillnad mellan sommar och vinter, ungefär som det är närmare ekvatorn i dag.

– Det vi har kommit fram till med vår forskning är att den tanken är fullständigt fel, säger Thibault.

Ser torrare somrar

Fossilerade blötdjur från Kristianstadstrakten har studerats i samma syfte tidigare, men resultatet är denna gång mer exakt.

Forskarna har använt sig av en avancerad teknik där de har studerat hur isotoper i skalens koldioxidmolekyler är sammansatta. De klumpar ihop sig på olika sätt beroende på hur varmt det är, vilket innebär att man har kunnat kartlägga temperaturerna utefter hur skalen har tagit form.

Tidigare klimatrön om kritaperioden har byggt på mindre exakta beräkningar som till viss del har byggt på antaganden och osäkra variabler. När rönen har använts i klimatmodeller har det till exempel inte framgått att klimatet varit så omväxlande mellan årstiderna.

Nicolas Thibault säger till Videnskab.dk att deras studie kan skänka ytterligare lite klarhet till klimatmodellerna, och ge en bild av hur dagens klimatsituation skulle kunna utvecklas.

– Då kan vi i framtiden förvänta oss varmare och torrare somrar än vi hittills trott på samt fuktiga och milda vintrar. Det kommer förändra många saker. Dinosaurierna hade anpassat sig till det klimatet över miljontals år. Så lång tid har inte vi.