Den danska #metoo-rörelsen startade med buller och bång i augusti 2020, när tv-profilen Sofie Linde höll inledningstalet till den årliga och livesända Zulu Comedy awards. Jag skriver startade, för även om många i Danmark, och kanske speciellt inom den danska kulturbranschen, gjorde ett tappert försök att ihop med resten av världen få igång en ordentlig diskussion kring sexuella trakasserier och övergrepp 2017, så tappade de snabbt momentum – inte minst för att medierna i stort valde att fokusera mer på vad män egentligen tyckte om #metoo än på att lyssna på kvinnors erfarenheter.
När Sofie Linde förra året således ställer sig på scenen inför hela kultureliten och halva Danmark i tv-sofforna hemma och berättar om en episod hon var med om när hon var 18 år, var det som att hela landet förskräckt vaknade upp.
”Jag hade just startat på Danmarks Radio, vi skulle på julfest, och jag hade sett fram emot det. Och så kommer den här stora TV-kanonen fram, tar tag i min arm och säger: Om du inte går med ut och suger min kuk, så fucking ödelägger jag din karriär. Jag ödelägger dig.”
Med stål i blicken tittar Linde in i kameran och fortsätter.
”Jag är rätt säker på att du tittar på mig just nu. Du vet själv vem du är. Du vet också att jag sa nej. Men alltså, det gick ju rätt bra ändå, eller hur?”
Ett yrvaket Danmark fick av detta kraftfulla tal plötsligt nya krafter att ta tag i sina problem med sexism och sexuella trakasserier. Flera politiker, bland annat De Radikales partiledare Morten Østergaard och Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen, fick under hösten 2020 träda ner från sina poster när det kom fram att de utsatt kvinnor för olika sorters sexuella kränkningar och gränsöverskridande beteende. Även flera kända mediaprofiler fick avsluta sina tjänster efter utredningar om trakasserier på bland annat TV2.
Nu i juli 2021 är det politikern Naser Khader som står i rampljuset, efter att fem olika kvinnor, utan koppling till varandra, berättat om övergrepp som Khader utsatt dem för under sin över 20 år långa politiska karriär. Khader sitter på positionen som talesperson i rättsfrågor för partiet Konservative, men är i nuläget sjukskriven på grund av kontroversen.
Men allt är så klart inte solsken över Danmarks jämställdhetslandskap. Även om #metoo äntligen fått den uppmärksamhet rörelsen förtjänar, utan att offentligt skrattas bort av män som tycker feminismen gått för långt, så finns det givetvis fortfarande de som tycker att allt det här är lite överdrivet, eller att kvinnorna borde gjort något där och då och inte komma släpande med detta långt senare.
Komikern Brian Mørk, exempelvis, som skrev på Twitter:
”Khaderhistorien visar oss att unga flickor inte alltid säger nej när de möter creeps. De sitter bara och tar emot och låter idioten tro att det är ok att vara äcklig. Kan vi träna våra döttrar i att tala klarspråk? Det finns rovdjur där ute och det hjälper faktiskt inte att spela död.”
Kommentaren har utlöst en massiv shitstorm mot Mørk, och öppnat upp för dels en debatt om frysreaktionen, som ungefär 70 procent av dem som utsätts för övergrepp reagerar med, men också en diskussion om huruvida det ändå ligger något i att det är kvinnans ansvar att säga ifrån om hon upplever obehagligheter från en man, och om inte alla kvinnor borde lära sig självförsvar.
Som på beställning, eller som om alltihop var ett välregisserat tragikomiskt drama, kommer så i måndags nyheten om att en tonårsflicka blivit misshandlad på en bensinstation av en äldre man, efter att hon sagt till honom att hon och hennes väninnor alltså bara är 15 och att de inte uppskattar att han visslar efter dem.
Momentum uppstår på nytt och snabbt som ögat sprider sig en ny hashtag på de danska sociala medierna; #dajegsagdefra, alltså ”när jag sa ifrån”. Hundratals kvinnor berättar under taggen om hur (dåligt) det gick för dem när de försökte säga ifrån till en man som utsatte dem för oönskade närmanden eller rena övergrepp. Det är inte rolig läsning, men uppenbarligen viktig, kanske speciellt för män som Brian Mørk.
Han har dock viktigare ting att tänka på, för någon har nu i veckan förstört hans postlåda och vält hans soptunnor och han kan inte föreställa sig annat än att det har att göra med #metoo som helt uppenbart har gått för långt. Och mitt bland alla förfärliga historier kommer nu även sarkastiska och roliga inlägg om att Mørks brevlåda borde ha sagt ifrån tydligare, att det är oansvarigt och naivt att tro att man kan lämna sin brevlåda ute ensam om natten, och att han kanske borde ha lärt den lite självförsvar, till exempel ”mail-boxning”.
Man kan säga mycket om Danmark och danskarna, men försynta och tråkiga är de verkligen inte, och när de väl får upp farten så är det hög fart. Det rafflande tragikomiska dramat fortsätter, och i den här takten skulle det inte förvåna mig om de snart tar täten i det skandinaviska racet mot jämställdhet.
Fängelsedomarna mot Allra-skurkarna.
Det var väl verkligen på tiden.
