Gamla oljekällor som lämnas utan att pluggas igen släpper ut den kraftiga växthusgasen metan och olika miljöfarliga kemikalier. Bara i USA finns det cirka två miljoner sådana övergivna oljekällor. Problemet är att ingen riktigt vet var de ligger. På gamla kartor är de bara grovt utmärkta, och de är närmast omöjliga att urskilja på flygfoton.

Men en grupp amerikanska forskare tycks ha hittat en lösning. Genom att utrusta drönare med känsliga mätinstrument som reagerar på magnetiska avvikelser har de lyckats upptäcka de metallrör som används för att stabilisera borrhålens väggar. På så vis kan stora områden sökas av på kortare tid.

Tekniken är än så länge under utveckling, men forskarna publicerar lyckade försök i tidskriften Journal of Applied Geophysics.

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet. 

För 20 år sedan fanns ingen permanent lodjurspopulation i södra Sverige, men sedan dess har lodjuren återhämtat sig där. Orsakerna är flera, visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Vintern 2021/2022 fanns det ungefär 345 lodjur i södra Sverige, det vill säga söderut från Mälaren och Vättern. Förvaltningens miniminivå låg på 148 lodjur för regionen.

I hela Sverige uppskattar Naturvårdsverket att det finns drygt 1 400 lodjur.

Årets november blev den varmaste som hittills har uppmätts i världen, med en medeltemperatur på 14,22 grader. Det är 0,85 grader varmare än det globala snittet för november under perioden 1991-2020 och 0,32 grader varmare än den senaste toppnoteringen för månaden 2020, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.

”De extraordinära globala novembertemperaturerna” gör ”2023 till det varmaste året i historien”, konstaterar Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus, i ett pressmeddelande.