Inom EU hålls mer 300 miljoner djur i trånga boxar och burar. Det handlar om grisar, fåglar, hönor, kaniner, ankor och vaktlar.

Ändå har EU konstaterat att djur har känslor. I Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 13, står det att djur är kännande varelser. 

Den 2 oktober 2020 lämnade mer än 1,4 miljoner personer bosatta i EU och 170 organisationer in medborgarinitiativet End the Cage. Det är det första medborgarinitiativet som föreslår ett förbättrat djurskydd och som nu nått hela vägen fram till kommissionen. Uppropet skriver på sin sajt att djurhållningen i bur är en mardröm som måste upphöra.

Medborgarinitiativ är ett sätt att för människor att föreslå lagändring inom EU:s politikområden, men det krävs minst en miljon insamlade namn, för att kommissionen ska ta upp frågan, och att den föranletts av en kommitté med minst sju personer i sju olika EU-länder.

De vetenskapliga bevisen är tydliga

I ett öppet brev riktar sig nu Jane Goodall och 140 tongivande forskare sig till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. De skriver att de vetenskapliga bevisen för att stoppa djurhållningen är mer än tydliga och kräver att djurhållning i bur avslutas.

– De flesta vet att djur är kännande varelser. Jag har själv tagit hand om hönor som räddats från djurfabriker, och varje höna har en unik personlighet och uppvisar känslor som tillfredsställelse och rädsla. Allt mer forskning visar också detta, och det kan inte längre finns några tvivel om att ett liv i en bur utsätter djur för lidande. EU måste agera för de miljoner hönor och andra djur som hålls på detta oacceptabelt sätt, säger Jane Goodall till sajten Compassion in world farming .

Jane Goodall började själv sin forskning med schimpanser i Tanzania utan någon forskarutbildning men tog senare en doktorsgrad i etologi (djurs beteende) och satte en helt ny standard för forskningen, vad gäller både etiskt och intellektuellt innehåll, respekt och förståelse för djur, skriver Sveriges Natur.

De svenska forskare och akademiker som står bakom uppropet är Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara, Maria Andersson, lektor i etologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Elina Åsbjer, veterinär vid Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Lina Göransson, doktorand på SLU, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, Johan Lindsjö, veterinär på SCAW, Helena Röcklinsberg, lektor i djuretik på SLU och Lena Skånberg, doktorand på SLU.

– Vi är stolta över att Jane Goodall och så många andra forskare ställer sig bakom initiativet att avveckla burhållningen i EU. Djur i bur lever ett dåligt liv och det är inte längre acceptabelt. EU-kommissionen måste ta fram lagstiftning som innebär ett definitivt slut för burarna, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens rätt i ett uttalande.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Filmerna visar kycklingar som sorterats bort för avlivning eftersom de är skadade och därför inte ansetts produktionsdugliga, och har spelats in av en djurrättsaktivist som tagit anställning på kläckeriet i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlas.

Kycklingarna ska egentligen avlivas inom kort efter utsorteringen, men har i flera fall blivit liggande i upp till tre timmar och därmed utsatts för onödigt lidande.

– Det är bedrövligt. Man måste kunna göra det bättre. Vi har ju lagar och regler för att man ska följa dem, säger Niklas Lundberg på Svenska djurskyddsföreningen till tv-kanalen.

Kronfågels vd Fredrik Strømmen säger att händelserna som filmats kan vara kopplade till ett produktionsstopp tidigare i år där allt fokus har legat på att få i gång produktionen.

– Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen till TV4.