Zoom

Nya studier: Ökad hotbild mot livsviktiga bin

Det finns ungefär 280 olika arter av bin i Sverige, varav en tredjedel beskrivs som hotade – eller på väg att bli hotade.

Bin och andra pollinerande insekter är avgörande för vår matförsörjning. Men bestånden minskar dramatiskt på flera håll i världen – och nya studier visar att hoten från mänsklig påverkan tycks vara allvarligare än forskarna hittills har trott.

Utan insekter blir det svält på jorden. Den absoluta majoriteten av jordens alla växter är beroende av bin och andra pollinatörer för att kunna fortplanta sig. Och vi människor – liksom alla andra djur – är beroende av växterna för att överleva. I runda slängar är 75 procent av de grödor vi odlar för matproduktion beroende av pollinatörer för att kunna ge oss mat.

Problemet är att många pollinerande insekter minskar i antal och några arter har till och med försvunnit helt från vissa områden. Bara i Sverige är ungefär en tredjedel av landets nästan 300 olika arter av vildbin rödlistade, och 16 arter klassas numera som utdöda. Och en internationell genomgång från 2019 visar att nästan hälften av världens insektsarter är på nedgång, och att en tredjedel riskerar att bli utrotade under detta århundrade.

Brist på föda

Den här utvecklingen har uppmärksammats i flera studier sedan en tid tillbaka, och forskarvärlden har identifierat ett antal olika orsaker. En av de viktigaste förklaringarna är att moderna odlingslandskap och bebyggda områden domineras av endast några enstaka växtarter, så kallade monokulturer, vilket leder till att insekternas tillgång på föda och livsmiljöer minskar.

Det har också visat sig att vissa typer av bekämpningsmedel som används inom jordbruket är skadliga för pollinerande bin och andra insekter. Även tama honungsbin kan utgöra ett hot, när de i allt större utsträckning transporteras över landet och placeras ut i närheten av odlingar där de naturliga pollinatörerna har blivit för få för att göra tillräcklig nytta. Då ökar konkurrensen om födan ökar ytterligare, samtidigt som honungsbina kan bära med sig sjukdomar och parasiter som slår hårt mot de vilda arterna.

Riskerna har underskattats

Nu varnar en grupp amerikanska och brittiska forskare dessutom för att tidigare bedömningar tycks ha underskattat den verkliga risken. Genom att göra en omfattande metaanalys av ett stort antal tidigare studier har forskargruppen upptäckt ett oroande mönster – när de olika riskfaktorerna samverkar, så som de gör ute i naturen, blir den sammantagna risken ofta mycket kraftigare än bara summan av de enstaka delarna. Det gäller framför allt när bin på samma gång utsätts för olika typer av kemiska bekämpningsmedel, konstaterar forskarna i sin studie som publiceras i tidskriften Nature.

– Jag tycker att det är en viktig studie, som tar upp ett ämne som många efterfrågar. Den här typen av cocktaileffekter av kemikalier och synergistiska effekter av andra faktorer är dåligt undersökta och något som vi måste följa upp noga, säger Riccardo Bommarco, som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet med fokus på insekternas roll inom lantbruket.

Mer omfattande tester

En direkt konsekvens av studien skulle kunna bli att kraven skärps när nya kemikalier inom jordbruket ska säkerhetstestas, menar han. Det handlar både om att undersöka den här typen av kombinationseffekter, och att då även testa substanserna på andra arter av bin än bara det odlade honungsbiet, vilket är den vanligaste metoden i dag.

– Honungsbiet är en tuff organism som klarar mycket. Därför är det viktigt att även fokusera på vilda bin, som vi i flera studier har sett kan vara mycket känsligare för vissa typer av bekämpningsmedel, säger Riccardo Bommarco.

Viktiga betesmarker

Överlag tycker han att det är viktigt att vidga perspektivet för att kunna sätta in rätt typ av åtgärder som hjälper till att bevara den biologiska mångfalden.

– Med just bin som pollinerar våra grödor blir det så konkret hur vi är beroende av ekosystemtjänster. Där handlar det i grunden om att bevara deras livsmiljöer. I Sverige är betesmarker väldigt viktiga, och andra miljöer med mycket blommor, säger Riccardo Bommarco.

– Jag tycker ofta att man behandlar frågan om biologisk mångfald som något som bara finns i obebodda trakter långt bort. Men den finns ju överallt, och vi är helt beroende av den biologiska mångfalden för vår överlevnad, tillägger han.

Fakta: Klimatförändringar kan påverka flygförmågan

• Insekter är tydligt temperaturberoende, eftersom de är växelvarma. När det är kallt har de svårt att röra sig tillräckligt fort för att flyga ordentligt, och när det är för varmt riskerar de att bli överhettade – eftersom de intensiva flygrörelserna alstrar mycket värme i sig.
• En grupp brittiska forskare har nyligen studerat hur humlans flygförmåga påverkas vid olika temperaturer.
• Vid 25–27 grader Celsius flög humlorna som bäst, och genomförde då flygturer på cirka två kilometer.
• När temperaturen höjdes till 30 grader, vilket var den högsta testade temperaturen, sjönk flygdistansen till en och en halv kilometer. Och när temperaturen sänktes till 12 grader lyckades humlorna bara flyga knappt 200 meter.
• Forskarna bakom studien drar slutsatsen att en höjd global medeltemperatur kommer att få konsekvenser för humlornas förmåga att samla föda. På nordliga breddgrader kan flygförmåga gynnas, men längre söderut riskerar humlorna att få det svårare.
Källa: ”Thermal flight performance reveals impact of warming on bumblebee foraging potential” (Functional Ecology. 2021;00:1–15)

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV