Radar · Miljö

Krisläge: Värsta torkan på fyra årtionden i Madagaskar

En färsk FN-rapport varnar för att över 500 000 tusen barn i Madagaskar yngre än fem år hotas av undernäring mellan maj i år och april 2022 på grund av torka.

Befolkningen i de södra delarna av Madagaskar hotas nu av en humanitär kris. En period av utdragen torka har slagit till med full kraft, enligt FN:s koordinator på plats.

Fler och intensivare perioder av utdragen torka i stora delar av världen är en av klimatpanelen IPCC:s varningar inför framtiden, oavsett när vi vänder utsläppskurvan nedåt. Däremot kan vi reglera det framtida extremvädrets styrka – beroende på hur mycket mer växthusgaser vi tillåter pysa ut i atmosfären.

Södra Madagaskar är en av de regioner som redan i dag är hårt drabbat av för lite nederbörd. Sedan 2019 har nederbörden varit otillräcklig, vilket gjort att årets torka beskrivits som den värsta på 40 år.

Nu börjar vad befolkningen beskriver som hungerperioden. Det vill säga den tid mellan att grödorna sås och att grödorna skördas. På grund av den utdragna torkan spås den i år bli särkilt grym.

”Hungersäsongen är i antågande. Vi riskerar att få se människor som har uthärdat den utdragna perioden av torka att gå in i den här perioden utan något att äta, utan pengar att betala hälsa och sjukvården eller skicka sina barn till skolan, skaffa rent vatten eller ens införskaffa grödor att plantera till nästa säsong”, skriver FN:s koordinator Issa Sanogo i ett blogginlägg.

Han skriver också:

”Så här ser de verkliga följderna av klimatförändringarna ut och människorna här har inte gjort något för att förtjäna det.”

I en ny FN:rapport beskrivs den begynnande humanitära krisen i torra siffror: Över 500 000 tusen barn yngre än fem år hotas av undernäring mellan maj i år och april 2022 på grund av torka.

Som Syre rapporterat om tidigare pågår en stor nationell kraftsamling att återbeskoga stora delar av landet som gått från att beskrivas som den gröna ön till att beskrivas som röd, efter den röda sandjord som blottlagts efter årtionden av intensiv skövling.

Runt tio procent av den ursprungliga regnskogen beräknas stå kvar och bara mellan 2001 och 2019 förlorade landet över en femtedel av sin krontäckning. Förhoppningen är att satsningen på att vända utvecklingen ska göra landet mer motståndskraftigt mot följderna av klimatförändringarna, som alltså spås bli än mer förödande än de är i dag.

Läs mer: Madagaskar ska återbeskogas – Sheila vill låta lemurer göra jobbet

Läs mer: Så kan naturen hjälpa eller stjälpa i klimatarbetet