Krönikor

Sociala medieföretag måste ta mer ansvar för hur användarna mår

Facebook har de senaste veckorna utsatts för en storm av kritisk rapportering, efter att en visselblåsare från företaget lämnat ut tiotusentals sidor av interna dokument till Wall street journal.

37-åriga Frances Haugen har dessutom vittnat inför USA:s senat om att om att sociala medier-jätten konsekvent väljer bolagets bästa över användarnas. Dokumenten ser ut att styrka det, då de innehåller flera exempel som visar att bolaget är medvetna om skador de åsamkar individer och samhället.

Mycket av det har att göra med vilket innehåll algoritmerna premierar. Trots att alla plattformar säger sig vilja visa dig mer relevant innehåll, saker du mår bra av och bryr dig om, blir resultatet ofta ett annat.

Datavetare som citeras i dokumenten säger bland annat att felaktig information och våldsamt innehåll ovanligt ofta förekommer bland delningar, och tycks hålla med om det många utomstående haft en magkänsla om: Att Facebook har gjort oss argare och samtalet mer polariserat.

”Vår strategi har haft ohälsosamma biverkningar på viktiga delar av offentlig information, till exempel politik och nyheter” säger en annan datavetare, och beskriver det som ett ökande problem.

En annan uppgift som fått stor uppmärksamhet är att bolaget i flera års tid suttit på uppgifter om att Instagram försämrar den psykiska hälsan hos framför allt tonårstjejer. En intern presentation från 2019 uppger att 32 procent av tonårstjejerna som tillfrågats säger appen får dem att må sämre över sitt utseende, och varnar om att alla grupper av tonåringar, utan att frågan ställts, skyller sitt försämrade psykiska mående på den.

Sociala medier har existerat under så pass kort tid att det är svårt att dra definitiva slutsatser, men det finns redan studier som verkar tyda på att psykisk ohälsa, ångest och stress är vanligare hos sådana som lägger mycket tid på dem.

Facebooks egna utredare tycks dessutom anse att Instagram har en unikt skadlig effekt på sådant som rör sociala jämförelser. Att flera olika aspekter av plattformen samverkar för att skapa ”en perfekt storm”,

Inte heller detta borde förvåna någon användare. Genom åren har jag sett många diskussioner online där kvinnor pratar om hur de varit tvungna att städa sina flöden, då de mått dåligt av att jämföra sig med andra. Bytt ut några av de influencers de brukade följa mot kroppspositiva konton, eller avföljt sådana som återkommande postar noggrant fixade bikinibilder.

Sociala medier visar upp en redigerad bild av andras liv, och till skillnad från tidningsreportage om kändisar är det svårt att värja sig från tanken om att det är folks riktiga vardag, utseende och glädje vi tar del av.

Kan Instagrams algoritmer, ensamma, beskyllas för att tonårstjejer mår dåligt över sitt utseende? Inte mer än skulden var helt och hållet modellindustrins eller tidningars fotoredigeringars, på tiden innan sociala medier.

Däremot kan små ändringar i dem påverka kulturen som växer fram på plattformen. Vilka användare som blomstrar, och vilka som skadas.

Facebook har i skrivande stund bara bemött läckan med påståenden om att de inte fått en rättvis inramning, och skyllt på illvilliga journalister utan att lämna över kompletterande uppgifter eller specificera.

Det kommer nog inte att räcka, den här gången.