Radar · Mänskliga rättigheter

Kina inför sanktioner mot svensk forskare: ”oacceptabelt”

Björn Jerdén, programchef och forskare på Utrikespolitiska Institutet.

Kina har infört sanktioner mot tio personer och fyra organisationer i Europa efter EU:s sanktioner mot landet. Svenske Björn Jerdén, forskare och centrumchef vid Utrikespolitiska institutet, är en av dem. Helt oacceptabelt, menar utrikesminister Ann Linde.

EU:s sanktioner mot Kina motiveras med landets brott mot mänskliga rättigheter i provinsen Xinjiang, där rapporter gör gällande att så många som ett miljontal muslimska kineser hålls i läger.

Kinas sanktioner riktas mot tio personer och fyra organisationer i Europa. En av dem är svenske Björn Jerdén, som leder det nationella kunskapscentrumet om Kina vid Utrikespolitiska institutet.

Straffar godtyckligt

Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar.

– Det är naturligtvis helt oacceptabelt och vi kommer naturligtvis direkt ta upp med kinesiska ambassaden i Stockholm om vad som är grunden för att den svenska medborgaren är listad, säger hon efter måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

Hon poängterar att EU:s sanktioner motiveras av övertramp som personerna de riktas mot har gjort, medan Kina agerar mer godtyckligt.

Sverige kan bli först i världen med att införa klimatrelaterade avgifter på flyget. Men förslaget räcker ändå inte, menar Greenpeace.

– Vi har ju inte sanktioner för att straffa utan för att ändra ett beteende. Om man bryter mot mänskliga rättigheter så vill vi ju att man ska sluta göra det. Så som den kinesiska listan ser ut så verkar det bara vara en allmän svepning över alla som man tycker allmänt har uttalat sig, säger Linde.

Björn Jerdén citeras ofta av svenska medier, däribland TT, i Kinafrågor.

Försvårar samspråk

Sinologen Torbjörn Lodén, professor emeritus vid Stockholms universitet som verkat i Kina i perioder, överraskas av landets val av måltavla.

– Jag känner inte till att man riktat sanktioner mot enskilda forskare på det sättet, som svar på sanktioner från en stat eller EU. Många forskare är portförbjudna i Kina, men inte till följd av något sådant här, säger han.

Lodén välkomnar utrikesminister Lindes reaktion. Han befarar att de spänningar som redan finns mellan Kina och västvärlden bara kommer att tillta. Framför allt lär det inte förändra EU:s eller omvärldens synpunkter på Kinas förhållande till mänskliga rättigheter, enligt sinologen.

– Det kinesiska agerandet i det här sammanhanget försvårar, eller närmast omöjliggör, den dialog och de samtal mellan Kina och andra länder som hela världen faktiskt behöver, säger Lodén.

– Det är upprörande att sanktioner riktas mot en enskild forskare som strävar efter och försöker så gott han kan att förstå Kinas roll i världen. Jag känner honom som en mycket seriös forskare som bidrar till ökad kunskap till Kina och dess relationer till västvärlden, vilket regeringar i både Peking och väst borde uppskatta honom för.

Får inte komma dit

”Det är fullständigt oacceptabelt att Kina riktar sanktioner mot den fria forskningens företrädare”, säger Utrikespolitiska institutets styrelseordförande Marie Söderberg i ett skriftligt uttalande på institutets hemsida, där det framgår att styrelsen reagerar ”med bestörtning”.

Kinas utrikesdepartement säger i ett uttalande att de personer och organisationer som drabbas av sanktionerna får inreseförbud till Fastlandskina samt Hongkong och Macao. Anknutna företag och institutioner får även restriktioner i sin kommunikation med Kina.

Den som hamnar på EU:s lista får inreseförbud till unionen och får sina eventuella tillgångar i medlemsländerna frysta.

EU har satt upp elva nya personer på sin lista, bland annat fyra kineser som kopplas till övergrepp i Xinjiang. På sanktionslistan finns sedan tidigare fyra ryska tjänstemän uppskrivna, på grund av mordförsöket mot den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

Utrikespolitiska institutets presstjänst meddelar att dess ledning i nuläget inte kommenterar saken. TT söker Björn Jerdén för kommentar.

Bakgrund: Xinjiang och uigurerna

Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina.
Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med 8–10 miljoner.
I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.
På senare år har självständighetsambitionerna i regionen uppmärksammats genom flera våldsamma attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner på dessa.
2016 började myndigheterna bygga fängelseliknande anläggningar. Där har mängder av uigurer – enligt uppgifter minst en miljon, upp emot två – placerats. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.
Kina beskriver det som ”omskolningsläger” som syftar till att stävja terrorism.
Källa: Landguiden/UI, Reuters
TT

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV