Högt uppsatta personer i Kina och Myanmar kommer att bli föremål för riktade sanktioner från EU. Kina kommer som en följd att rikta motsanktioner mot flera EU-parlamentariker.
Under måndagens utrikesministermöte fattades beslut om att införa sanktioner för brott mot mänskliga rättigheter på flera håll i världen.
– När det gäller Myanmar kommer vi att införa sanktioner mot elva personer inblandade i kuppen och övergreppen mot demonstranter, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till mötet.
Ett pressmeddelande från mötet kungjorde senare att bland annat juntaledaren Min Aung Hlaing kommer att få sina tillgångar frysta. Han kommer också att sättas upp på en lista för visumstopp.
Beslut kommer även om en ny sanktionslista som specifikt riktar in sig på människorättsövergrepp runt om i världen.
Förtryck mot uigurer
Ett land vars medborgare förekommer på denna lista är Kina – där personer som kan kopplas till förtryck mot folkgruppen uigurer kommer att bli föremål för sanktioner.
Bland annat kommer chefen för den lokala underrättelsetjänsten i Xinjiang samt högt uppsatta tjänstemän att utsättas för sanktioner.
Det är de första sanktionerna av detta slag att riktas mot Peking sedan 1989.
Efter beskedet uppgav Kinas utrikesdepartement att landet som ett gensvar kommer att rikta sanktioner mot tio européer, däribland flera EU-parlamentariker.
"Godtyckliga gripanden"
Även förhållandet till Turkiet och Ryssland ska avhandlas under måndagens utrikesministermöte och på det digitala toppmöte som EU-ländernas stats- och regeringschefer håller på torsdag och fredag.
Rejäla diskussioner är att vänta. EU och Turkiet har de senaste åren krockat inom en rad områden – och fler tycks stadigt dyka upp.
– Det är en väldigt oroande utveckling, med godtyckliga gripanden av politiker, särskilt från det kurddominerade HDP-partiet, konstaterar utrikesminister Ann Linde (S) i en kort kommentar på väg in till mötet.
Migration och Cypern
Ett av huvudämnena är migrationen och det migrationsavtal som EU och Turkiet enades om 2016, där EU hjälper till ekonomiskt med flyktinghanteringen i Turkiet, mot att Turkiet i gengäld ser till att stoppa migrant- och flyktingflödet in i EU.
Avtalet har fått besk kritik från olika människorättsorganisationer, men ses av flera EU-länder som helt nödvändigt för att hantera migrationen. Frågan är nu om och hur och när avtalet kan förnyas.
Samtidigt råder fortsatt stark irritation över Turkiets agerande kring Cypern och letandet efter naturgas utanför det turkstöttade utbrytarområdet Nordcypern. I en EU-rapport inför veckans möten hotas med utökade sanktioner mot ”viktiga sektorer i den turkiska ekonomin, som exempelvis ett förbud mot turisttjänster” om inte gasletandet upphör.
