Riksdagen beslutar i dag om Sveriges framtida migrationspolitik. Men den kan komma att rivas upp redan efter nästa val.
Riksdagen ska i eftermiddag besluta om regeringens föreslagna ändringar i utlänningslagen. Regeringen hoppas att den ska lägga grunden för en hållbar och human migrationspolitik.
– Vi kommer att ha en lagstiftning som är i paritet med del flesta andra EU-länders lagstiftning, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i debatten.
Men någon bred enighet om migrationspolitiken finns inte. När beslutet ska fattas väntar en komplicerad röstning. Det betänkande riksdagen ska ta ställning till innehåller 51 reservationer.
Om alla riksdagsledamöter röstar som partierna planerat på alla punkter kommer regeringens förslag att vinna med knapp marginal. Bakom det förslaget väntas i slutändan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet stå.
Började gråta
V hade dock velat se en mer generös migrationspolitik.
– Ställda inför två onda ting, regeringens förslag och den blåbruna oppositionens, så tar V ansvar för att göra det minst dåliga, säger V:s migrationspolitiske talesperson Christina Höj Larsen.
Hon föll i gråt när hon i talarstolen lovade barnfamiljer på flykt att V ska göra allt för att i framtiden få till en migrationslag som gör Sverige till en bättre plats.
M, KD och SD anser däremot att regeringens föreslagna lagändringar inte minskar invandringen tillräckligt.
M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard anklagade S för att ha svikit sina vallöften om en stramare migrationspolitik.
– Nu står riksdagens ledamöter inför ett mycket viktigt val. Regeringens förslag på ökad invandring eller oppositionens på minskad invandring, säger hon.
Ersätter tillfälliga regler
Regeringens förslagna ändringar i utlänningslagen är tänkta att träda i kraft 20 juli. De ska ersätta de tillfälliga skärpningarna som infördes under flyktingkrisen i slutet av 2015.
Enligt Morgan Johansson blir effekten av de föreslagna ändringarna ungefär samma som de nu gällande tillfälliga skärpningarna.
Det höll inte M:s Maria Malmer Stenergard med om. Hon pekade särskilt på regeringens förslag om att personer utan skyddsskäl ska ha möjlighet att få stanna om det finns ”särskilt ömmande omständigheter.”
Malmer Stenergard påpekade att Sverige alltid haft en ventil för att låta människor stanna av humanitära skäl.
– Men nu förvandlas den ventilen till en vidöppen dörr för vuxna utan skyddsskäl, sade hon.
Om inte de tillfälliga skärpningarna i utlänningslagen permanentas skulle Sverige i sommar återgå till den mer generösa migrationspolitik som gällde fram till flyktingkrisen.
Stor skillnad
Jämfört med den utlänningslag som gällde fram till större delen av 2015 innebär regeringens förslag stora förändringar mot en skärpt migrationspolitik. Då var till exempel permanenta uppehållstillstånd huvudregel enligt utlänningslagen.
Regeringens förslag innebär att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara normen. Tidigaste efter tre år ska det kunna gå att få permanent tillstånd.
Högeroppositionen, det vill säga M, KD, SD och L, har enats om motförslag på flera punkter, bland annat en åtstramning av när man ska få stanna av humanitära skäl.
De partierna vill till exempel också skärpa kraven på försörjning vid anhöriginvandring vad gäller alternativt skyddsbehövande, jämfört med regeringens förslag.
Framförallt SD och M vill strama åt migrationspolitiken ännu mer, men har kompromissat med övriga oppositionspartier för att få fram gemensamma ståndpunkter.
Om regeringens förslag vinner så tänker SD, M och KD riva upp den nya migrationslagstiftningen om de får makten efter nästa val.
Centerns migrationspolitiske talesperson Jonny Cato är kritisk till högeroppositionens migrationspolitik.
– Centern kommer inte att delta i tävlingen om vem som kan säga nej till allra flest, säger han.
Läs även: Eritreanska barnfamiljer protesterar in i det sista mot omänsklig asyllag
Fakta: Regeringens förslag
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska gälla i tre år.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i 13 månader.
Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.
Permanenta uppehållstillstånd kan beviljas tidigast efter tre år.
Permanenta uppehållstillstånd ska endast få beviljas om utlänningen kan försörja sig.
Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd bör införas.
De ska dock samordnas med framtida förslag om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap.
Uppehållstillstånd får beviljas vid särskilt ömmande omständigheter, om personen fått särskild anknytning till Sverige.
Försörjningskrav för anhöriginvandring omfattar både anknytningsperson och anhörig.
Försörjningskrav gäller ej om flykting/skyddsbehövande ansöker om anhöriginvandring inom tre månader efter beviljat uppehållstillstånd.
Källa: Regeringens proposition 2020/21:191
