Att klimatförändringar och ökade havstemperaturer hotar barriärrevet, världens största korallrev, har konstaterats i flera undersökningar.

Unesco övervägde redan 2015 att sätta upp Stora barriärrevet på listan, men avstod då, trots att man konstaterade att framtidsutsikterna såg dystra ut. Sedan dess har läget förvärrats och bedömningen ”dåligt” har ändrats till ”mycket dåligt”.

– Stora barriärrevet är det bäst skötta revet i världen och den här rekommendationen har gjorts utan en förstahandsundersökning och utan den senaste informationen, säger Australiens miljöminister Sussan Ley, enligt Sydney Morning Herald.

"Politiskt motiverat"

Ley hävdar att den federala regeringen och delstaten Queensland tillsammans har satsat över motsvarande 20 miljarder kronor på att skydda revet och dess miljö och vattenkvalitet.

Enligt Ley skapar barriärrevet 60 000 jobb inom turismnäringen, vilka skulle hotas i och med FN-varningen. Ley säger att hon och utrikesminister Marise Payne har kontaktat Unescos generaldirektör Audrey Azoulay för att uttrycka sin besvikelse – och hävdar att beslutet är politiskt färgat och att Kina ligger bakom.

Länderna har diplomatiska och ekonomiska bråk, om såväl den gigantiska kinesiska infrastruktursatsningen ”Nya Sidenvägen”, som kinesiska strafftullar på australiskt vin.

– Beslutet är dåligt. Det är självklart politiskt motiverat, säger Ley.

Hon syftar på att ordföranden i den kommitté som beslutar om världsarven heter Tian Xuejun och är Kinas vice utbildningsminister. Enligt Ley har Kina stor makt inom flera av Unescos kommittéer.

Beslut i juli

Miljögrupper i Australien ställer sig dock helt på Unescos sida.

– Rekommendationen är klar och säger otvetydigt att Australiens regering inte gör tillräckligt för att skydda våra största naturtillgångar, i synnerhet inte mot klimatförändringarna, säger Richard Leck, ansvarig för havsfrågor i Australien för Världsnaturfonden WWF, till nyhetsbyrån Reuters.

Beslutet om klassificeringen av Stora barriärrevet tas nästa månad, under ett möte i Kina.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

För 20 år sedan fanns ingen permanent lodjurspopulation i södra Sverige, men sedan dess har lodjuren återhämtat sig där. Orsakerna är flera, visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Vintern 2021/2022 fanns det ungefär 345 lodjur i södra Sverige, det vill säga söderut från Mälaren och Vättern. Förvaltningens miniminivå låg på 148 lodjur för regionen.

I hela Sverige uppskattar Naturvårdsverket att det finns drygt 1 400 lodjur.

De svåra översvämningarna i Somalia har krävt närmare 100 dödsoffer, enligt landets regering. Knappt två miljoner invånare påverkas direkt av de häftiga regnväder och påföljande störtfloder som drabbat landet den senaste tiden.

Nationellt nödläge är utlyst i Somalia med knappt 13 miljoner invånare. 700 000 invånare har tvingats lämna sina hem, och delar av avgörande infrastruktur som broar har förstörts.

Landet hade redan problem med brist på föda efter en omfattande torka. Krisen förstärks när stora delar av jordbruksmark ligger under vatten.

Regnvädrens omfattning förstärks av väderfenomenet El Niño som väntas pågå fram till i april.

Även Kenya och Etiopien har drabbats av svåra översvämningar.