Radar · Integritet

Stenevis besked: Ny könstillhörighetslag innan valet

Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) vid invigningen av World pride i Malmö i förra veckan.

I fredags skrev Syre om att det inte verkade troligt att ett beslut om en ny könstillhörighetslag skulle hinna tas av riksdagen innan nästa val. Men nu meddelar jämställdhetsminister Märta Stenevi att det ska hinnas med inom mandatperioden.

– Det måste ha blivit ett missförstånd, för det ska fram en proposition till riksdagen den här mandatsperioden. Det har ju kommit en del praktiska problem längs vägen, som pandemin som har tagit resurser i anspråk. Men nu har vi säkerställt att vi har resurser för att både lägga fram en lagrådsremiss, bearbeta den och sedan lägga fram en proposition för riksdagen att besluta om, säger Märta Stenevi till Syre.

Ambitionen har funnits där hela tiden, menar hon, något som också Lena Hallengrens betonade under mötet med RFSL och Amnesty i torsdags och som Syre skrivit om. Men medan Hallengren uppgav att hon kunde lova ett färdigt förslag, men inte mer än så, så sträcker sig Stenevis försäkran längre.

– Min absoluta bedömning är att vi ska kunna ha ett beslut inom den här mandatperioden. Sen har man lärt sig att man aldrig kan vara helt tvärsäker på något i dessa tider, men jag vill väldigt tydligt påpeka att vi prioriterar det här, säger hon.

"Glada om de står vid sitt ord"

RFSL är glada över beskedet.

– Det är en glädjande nyhet. Regeringen har tidigare meddelat att man inte kommer att bortprioritera hbtqi-frågor under pandemin och därför blir vi sjävklart glada om de står vid sitt ord. Sverige behöver en könstillhörighetslag som respekterar transpersoners självbestämmande och som är i enlighet med konventionen om mänskliga rättigheter, skriver förbundsordförande Deidre Palacios och fortsätter:

– Motståndet mot hbtqi-personers rättigheter ökar och i och med att fler partier kan tänka sig att samarbeta med SD och därmed ge SD mer inflytande så vet vi inte hur möjligheten att få igenom en ny könstillhörighetslag nästa mandatperiod ser ut. 

Läs mer:

Ny lag om könstillhörighet får vänta ”katastrof för transpersoner”

Radar · Mänskliga rättigheter

EU-uppgörelse till försvar för obekväm journalistik

Grävande journalisten Daphne Caruana Galizia mördades med en bilbomb, 2017, i Malta.

Missbruk av rättsprocesser för att tysta obekväma avslöjanden blir allt vanligare i Europa. Nu har EU-parlamentet och medlemsländerna enats om nya regler som ska sätta stopp för metoden, rapporterar EU-portalen.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Radar · Mänskliga rättigheter

Växande hat mot feminister globalt

Över hälften av kvinnorättsaktivisterna i den nya rapporten uppger att deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer.

Var fjärde kvinnorättsförsvarare i världen har dödshotats. Tre av fyra utsätts för hat och hot, en ökning jämfört med 2021 då motsvarande siffra var tre av fem, enligt Kvinna till kvinnas nya rapport ”The state of women human rights defenders 2023”.

Rapporten publicerades på onsdagen och visar att den anti-genusrörelse som under flera år vuxit sig stark globalt även nått Sverige.

”Centralt i denna rörelses världsuppfattning är att feminism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter är ett hot mot ett säkert och tryggt samhälle byggt på traditionella värderingar”, konstaterar Kvinna till kvinna i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på en enkät där 458 kvinnorätts- och hbtqi-rättsaktivister i 67 konfliktdrabbade länder fått beskriva om och i så fall hur de upplever att deras möjligheter att arbeta begränsas.

I enkäten svarar drygt 75 procent att de utsätts för hat och hot. När Kvinna till kvinna gjorde motsvarande kartläggning 2021 var siffran cirka 60 procent. Den här gången är det också fler som rapporterar att deras familjer dras in i hoten och trakasserierna.

– Vi har sett en negativ utveckling under flera år nu vad gäller kvinnorätts- och hbtqi-aktivisters säkerhet, men årets kartläggning visar en skrämmande ökning. 3 av 4 aktivister säger att de tar emot hot och hat för sitt engagemang, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, som nu ser att de argument som används globalt av antigenus-rörelsen även hörs i den svenska debatten.

Det innebär att även svenska feminister och hbtq-rättsaktivister är mer utsatta för orkestrerat hat och hot än tidigare, något som enligt Kvinna till kvinna bekräftas av forskare. Som exempel nämns att hbtqi-rörelsen påstås syssla med ”politisk indoktrinering” genom sagostunder med dragqueens och pridefestivaler, och att barn måste skyddas från detta. En retorik som alltså känns igen från den internationella arenan.

– Över hälften av de tillfrågade aktivisterna, 58 procent, säger dessutom att det är deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer, säger Petra Tötterman Andorff.

Det är nära en fördubbling jämfört med 2021, och en utveckling som enligt Kvinna till kvinna inte syns i Sverige.