Flera av Socialdemokraternas riksdagsledamöter kritiserar nu regeringens förslag, som är tänkt att införas i juli, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Jag menar att det läge som vi har kommit till nu är väldigt olyckligt, och inte något som jag vill stå bakom helt enkelt, därför att det leder åt fel håll, säger riksdagsledamoten Thomas Hammarberg (S) till radion.

Han är en av flera ledamöter som sägs vara så kritiska att de har reserverat sig mot regeringens lagrådsremiss.

– Vi kommer att ha en sämre lagstiftning för de asylsökande, säger riksdagsledamoten Magnus Manhammar, som anser att förslaget som S och MP enats om strider mot S-kongressens beslut från 2017, då partiet klubbade att Sveriges migrationspolitik inte väsentligt ska skilja sig från andra EU-länders.

Robert Jenrick bekräftar avgången på X med hänvisning till ”starka meningsskiljaktigheter” inom regeringen.

Det var i tisdags som Storbritannien och Rwanda undertecknade ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Ett motsvarande förslag stoppades av Högsta domstolen i Storbritannien i november med hänvisning till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Jenricks avgång kommer efter att regeringen offentliggjorde lagstiftning som ska göra det möjligt att gå vidare med avtalet med Rwanda. Jenricks anser att den inte går tillräckligt långt och kommer inte att ta sig runt de juridiska utmaningarna.

BBC skriver att lagförslaget beordrar domstolarna att ignorera viktiga delar av lagen om mänskliga rättigheter – i ett försök att kringgå HD:s befintliga dom. Det ska också uppmana domstolarna att förbigå andra brittiska lagar och internationella regler.

Däremot går lagförslaget inte så långt som vissa inom Tory-partiet vill, enligt BBC. Jenricks har tidigare föreslagit att regeringen ska lämna den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.