Världen klarar 1,5-gradersmålet, vårt välstånd ökar och de globala klyftorna minskar. Så lyder FN:s klimatpanels mest optimistiska scenario. Betydligt mörkare är den framtid vi nu är på väg mot om världens länder inte ändrar kurs. Syre tar en titt i forskarnas spåkula.
I den rapport som FN:s klimatpanel IPCC presenterade i somras finns fem scenarier som tecknar helt olika bild av framtiden.
Happy end!
Att beskriva de två mest optimistiska som ett ”happy end” må vara magstarkt, när den globala uppvärmningen redan idag skördar människoliv. Men i dessa scenarier begränsas uppvärmningen till 1,4 respektive 1,8 grader år 2100 och inte nog med det: Fattigdomen i världen minskar och jämlikheten ökar.
Detta bygger på att de globala utsläppen är nere på noll år 2050. Men inte bara det – dessa scenarier förutsätter också stora negativa utsläpp med hjälp av exempelvis CCS, lagring av koldioxid. En teknik som ingen vet om den fungerar i den skala som skulle vara nödvändig, enligt IPCC.
Medelscenariot
”Medel” ska inte förväxlas med lagom. Världen missar här inte bara 1,5-gradersmålet utan även 2-gradersmålet och når en uppvärmning på 2,7 grader vid seklets slut. Detta som en följd av att utsläppen inte börjar minska ordentligt förrän runt 2050 – vilket blir följden om de klimatlöften som världens länder ställt ut så här långt inte vässas.
I det här scenariot blir skillnaderna mycket stora mellan olika delar av världen, där vissa samhällen präglas av ekonomiskt välstånd, medan andra lämnas på efterkälken och drabbas extremt hårt.
Fortsatta utsläppsökningar – och skenande temperatur
I de två mest pessimistiska scenarierna fortsätter utsläppen att öka hela århundradet. I det mer måttfulla av dem – om man kan uttrycka det så – stiger temperaturen 3,6 grader till sekelskiftet. Relationerna mellan världens länder präglas i hög grad av konkurrens och var och en försöker trygga sin egen livsmedelsförsörjning.
I scenariot med de allra största utsläppen skenar temperarturökningen till 4,4 grader till 2100. I detta scenario spår IPCC att förbränningen av fossila bränslen håller i sig på en hög nivå och innebär exempelvis att mer kol förbränns än vad som finns tillgängligt i de reserver man känner till idag. Detta bidrar till en hög ekonomisk tillväxt som enligt IPCC visserligen hjälper till att anpassa samhällen till nya förhållanden – men den höga temperaturen innebär också enorma påfrestningar på den mänskliga civilisationen.
Det kan vara ännu värre
IPCC är försiktiga. De presenterar det som en huvudfåra i forskningsvärlden kan enas om. Åtskilliga klimatforskare menar att läget kan vara ännu allvarligare. En av många svårigheter med att göra scenarier är att bedöma så kallade tröskeleffekter som driver på uppvärmningen, som att Amazonas regnskog förvandlas till savann eller Sibiriens permafrost smälter och ger i från sig metan.
Ju längre fram i tiden desto större osäkerhet. De scenarier som beskrivs i IPCC säger ingenting om vad som sker efter sekelskiftet och om hur livet kan te sig för barnbarnen till de barn som föds idag.
Läs mer:
Väntan är över – dags för klimatstrejk världen över inför Cop 26
Marint skydd för Antarktis – nu avgörs ödesfråga för klimatet
