Fortsatt distansarbete i viss utsträckning och helst eget rum när man väl går till kontoret. För dem som kunnat jobba hemma under pandemin har de nya vanorna satt tydliga spår, och en undersökning visar att nära hälften av svenskarna vill fortsätta på samma väg även när restriktionerna har lyfts.
Rekommendationerna om hemarbete är borta, men erfarenheten har satt sina spår och det har nog länge stått klart att pandemin har förändrat arbetslivet i grunden. Två företag, Netigate och Newsec, har i en undersökning tittat närmre på hur drygt 2100 representativt utvalda svenska anställda har upplevt hemarbete, och vilka känslor de har inför att återvända till kontoret. Man har också frågat hur man vill att framtidens arbetsplats ska se ut, och om flexibilitet har varit ett luddigt krav som arbetsgivaren haft på de anställda så är rollerna nu ombytta. 64 procent av dem som under pandemin helt arbetat hemifrån anger att de skulle kunna tänka sig att byta arbetsgivare för ökad möjligheter till distansarbete. Närmre hälften, 47 procent, vill nämligen fördela sin tid mellan den ordinarie arbetsplatsen och hemmet. Av övriga vill 35 procent endast jobba från kontoret och 18 procent vill endast jobba hemifrån.
”Arbetsgivare som har förmågan att individanpassa genom att ge de anställda autonomi och som samtidigt säkerställer goda arbetsleveranser har framtiden för sig”, säger professor Stefan Tengblad vid Göteborgs Universitet i en kommentar i rapporten.
Tyst arbetsmiljö viktigt
Deltagarna i undersökningen nämner utebliven restid, större flexibilitet i vardagen, mindre stress och ökad effektivitet som fördelar med hemarbete, medan utmaningarna har handlat om det sociala, disciplin och fokus, teknikstrul och svårigheter att ta pauser och avsluta arbetsdagen. Även störningar från övrig familj uppges som en negativ faktor, och en tyst miljö är något som verkar ha blivit ett ökande behov generellt.
”Arbetsro kommer att bli en kritisk resurs vid val arbetsgivare”, konstaterar Stefan Tengblad.
I genomsnitt vill man jobba cirka tre dagar på sin ordinarie arbetsplats, och personer som åker kollektivt till jobbet vill jobba hemifrån i högre utsträckning än de som promenerar, cyklar eller åker bil till kontoret. Den ordinarie arbetsplatsen upplevs vara bättre lämpad för möten, workshops och arbetsuppgifter som kräver två skärmar eller annan utrustning man inte har hemma. Däremot kanske många hunnit tröttna på nedsuttna soffor och hårda köksstolar vid det här laget, eftersom ergonomin nämns som en viktig faktor för att vilja komma in till kontoret. Undersökningen bekräftar vidare tidigare välkända fakta som att den sociala interaktionen med kollegorna har stor betydelse.
Tillbaka till fasta arbetsplatser
Med det sagt vill man inte nödvändigtvis ha kollegorna för nära inpå sig. Nära hälften vill helst att ett eget rum väntar på dem när de återvänder till kontoret. Det är främst personer över 50 som hyser denna önskan, medan medarbetarna under 30 i större utsträckning kan tänka sig att dela rum med några kollegor. Som också påvisats i flera studier de senaste åren så är flexibla arbetsplatser inte populärt hos någon av åldersgrupperna.
”En tydlig utmaning blir att man på kontoret nu i högre utsträckning önskar ha ett eget rum, något som går emot de senaste årens trend med flexibla och gemensamma arbetsytor. Arbetsgivare kommer behöva lägga mer resurser på att anpassa kontoren, stötta med tekniska lösningar, belysning och ljud för digitala möten, men även tillgodose de sociala behoven och det kulturskapande arbetet”, lyder en rapportkommentar från Jimmy Dahlgren, Head of property management på Newsec.
Ålder källa till oro
Deltagarna fick också frågor relaterade till synen på ålder och arbete. Anser man att vissa åldersgrupper jobbar bättre eller sämre hemifrån, och kan ens ålder vara ett problem vid byte av arbetsgivare? Kvinnor visade sig ha större förtroende för att alla åldersgrupper arbetar lika bra hemifrån, medan gruppen män under 30 utskiljde sig som skeptiska mot yngres förmåga att arbeta hemifrån disciplinerat och mot äldres förståelse av den nödvändiga tekniken.
Både yngre och äldre säger sig känna oro på grund av sin ålder, de förra för att de upplevs som mindre erfarna och de äldre för åldersdiskriminering, som de antingen upplevt eller hört talas om.
John Mellkvist, seniorkonsult på KREAB i Stockholm, säger i sin kommentar till rapporten att i motsats till vad många tror så har åldern inte så stor påverkan på förmågan att ställa om till digitalt distansarbete.
”Däremot blir det än en gång tydligt hur både ’för kort’ och ’för lång’ arbetslivserfarenhet upplevs som en otrygghet vid jobbsökande – oroskänslor och fördomar som förstärks i tider av förändring. Fortsatt upplysningsarbete behövs!”
Fotnot: Newsec har i efterhand låtit meddela att de inte längre står som avsändare till undersökningen, och att det var en gammal version av rapporten som hade lagts ut. Detta är den nya versionen.
Läs mer:
