Radar · Miljö

WWF: Bygg insektshotell och fladdermusholk

Att bygga en fladdermusholk, låta gräset växa lite eller låta högen av kvistar stå kvar kan göra nytta för den biologiska mångfalden.

Spenderar du mycket tid utomhus och vill göra något för att skydda den biologiska mångfalden? I samband med sitt 50-årsjubileum har WWF Sverige lanserat en kampanj med ett femtiotal förändringar som riktar sig till allmänheten. Lagom till våren handlar flera av dem om trädgårdsarbete.

I år fyller Världsnaturfonden WWF Sverige 50 år och har i samband med det lanserat kampanjen ”Är du med?”, där allmänheten uppmanas att göra 50 förändringar för att skydda den biologiska mångfalden och stoppa klimatförändringarna. Då trädgårdsarbete, näst promenader, är den vanligaste fritidssysselsättningen utomhus, handlar flera av förändringarna om just det.

På listan finns allt från att bygga fladdermusholkar och insektshotell till att plantera pollen- och nektarrika växter.

– Vi är miljoner svenskar som ägnar halva året åt våra odlingar. Det ger oss makt att stärka mångfalden i naturen genom att exempelvis hjälpa insekter som pollinerar, säger Ola Jennersten, expert på biologisk mångfald inom WWF, i ett pressmeddelande.

Det krävs inte alltid så mycket för att göra nytta för naturen. Att göra en sandhög på en solig plats där solitärbin och andra steklar kan bosätta sig, eller låta bli att rensa bort maskrosor och vitplister innan de är överblommade, kan göra skillnad.

– Där trivs många humlor och andra vilda bin. De innehåller mycket nektar och pollen, säger Ola Jennersten.

Att spara högar av kompost, kvistar och gräs som vinterbo åt igelkottar och grod- och kräldjur eller plantera träd och buskar som fåglar och insekter tycker om är också exempel på effektiva förändringar.

För den utan trädgård

För den som inte har en trädgård finns exempel på hur man kan gå tillväga för att ändå genomföra förändringar utomhus. Bor man i en lägenhet kan man till exempel ta kontakt med bostadsrättsföreningen eller hyresvärden för att sätta upp ett insektshotell på innergården.

– Även om du inte har egen trädgård, så kanske du har en innergård eller balkong där du kan plantera bisnälla växter eller exempelvis sätta upp fågelholk, säger Ola Jennersten.

Utöver trädgårds- och utomhusförändringar innehåller listan också mycket annat som allmänheten kan göra för miljön, som att undvika att köpa mat som har flugits hit, fika med rätt kaffe eller byta ut ris mot potatis.

Över 50 000 förändringar har redan antagits av svenska folket under de sex första veckorna av kampanjen.

Här kan du ta del av och anta förändringar: Är du med?

Fakta: Några trädgårds- och utomhusförändringar:

Bygg insektshotell. I Sverige finns knappt 300 olika arter bin och humlor och 46 av dessa är utrotningshotade på grund av brist på föda och bra boplatser. 

Plantera pollen- o nektarrika växter som pärlhyacint, krokus, lungört, prästkrage, röd rudbeckia, kantnepeta eller en kryddväxt så blir pollinatörerna glada. Olika arter förlänger odlingssäsongen.

Genom att lämna tio kvadratmeter av din gräsmatta/innergård oklippt i sommar kan blomväxterna blomstra. Du kan fylla på med svenska ängsfrön. 

Kompostera mera. 

Plantera för humlor och bin.
Anlägg en damm med vattenväxter och stenar. 

Gör ett litet bad åt fåglar och insekter.

Sätt upp en fladdermusholk. 

Mata fåglarna på vintern. 

Om du äger skog, använd hyggesfritt skogsbruk och spara gamla och döda träd.
Källa: Världsnaturfonden WWF Sverige.

Fakta: Förlusten av biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer och innefattar både mångfald inom arter, mellan arter och mångfald av ekosystem.

De senaste 50 åren har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 68 procent i genomsnitt. På grund av att människan överexploaterar, smutsar ner och tränger undan naturen är ofattbara en miljon arter hotade. 

Den är ett hot även mot oss människor som är beroende av den levande planetens stora biologiska mångfald. Härifrån får vi luften vi andas, maten vi äter, mediciner, vattnet vi dricker och skydd mot klimatförändringarna.
Källa: Världsnaturfonden WWF Sverige

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV