Den är stapelföda för alla vildmarksmänniskor, studenter och doomsday-preppers. Konserver håller i evigheter och finns där redo att äta utan större krusidull. Men burkarna har också ett oförtjänt dåligt rykte. Det tycker författaren Jenny Damberg som skrev en kokbok om konserver.
Journalisten och författaren Jenny Damberg bor med sin familj på Björkö utanför Norrtälje. Eftersom det är långt till närmaste mataffär måste inköpen planeras och ofta blir det till att förlita sig på varor med lång hållbarhet. Det fick henne att se på konserverad mat med nya ögon och hon blev nyfiken på att skriva en kokbok med recept som bygger på det man brukar hitta längst in i skafferiet.
– Konserver har ett dåligt rykte och det gör dem intressanta, åtminstone för mig som kokboksförfattare. Samtidigt är de praktiska och kan vara både fulladdade med smak och nyttiga, säger Jenny Damberg.
Hennes kokbok, Den nya skåpmaten: Gott och hållbart ur burk och tetra, kommer som en tanke samtidigt med en viruspandemi som har gjort det svårt för många människor att ta sig till matbutiken varje vecka. Andra mer extrema har bunkrat upp med konservburkar för att förbereda sig inför en kommande apokalyps.
– Jag tror att MSB faktiskt har rekommenderat att alla ska ha vakuumförpackade tortillas hemma av beredskapsskäl, men det var inte därför jag skrev kokboken. Om katastrofen kommer så kommer jag inte att stanna hemma och härda ut utan se till att flytta, säger Jenny Damberg och skrattar.
Dåligt rykte
I Sverige förknippas konservburkar kanske mest med ärtsoppa och vita bönor. Det är långt ifrån sprudlande smaksensationer för dagens så kallade foodies. Men konserverad mat i stålburk går längre tillbaka än så. I början av 1800-talet utvecklades tekniken med att sterilisera mat genom att koka upp och sedan förpacka. Konservburkarna hade så tjock plåt att man nästan behövde ett bräckjärn för att öppna dem. I början var detta högteknologi inom livsmedelsindustrin vilket gjorde att det som konserverades ofta var åt det lyxiga hållet. Senare förbättrades tekniken och populariserades, inte minst under världskrigen. I dag är det mest väldigt billiga råvaror som konserveras.
– Ryktet att konserver har dålig eller fadd smak lever kvar från tidigare då man var tvungen att koka maten väldigt länge för att få den steril. Numera har kvalitén blivit mycket bättre och näringsvärdet har förbättrats, säger Jenny Damberg.
Hon berättar att hon har upptäckt att konservburkar är ett praktiskt sätt att laga mat. Eftersom de mestadels redan är tillredda går matlagningen snabbt, vilket är bra om man har hungriga barn, men det finns också många olika kryddor och ingredienser på burk som förhöjer en vardagsmåltid.
– Har du en lök och en morot och vill göra en soppa så blir den väldigt mycket godare med en burk currypasta och en tetra med kokosmjölk. Vissa varor är till och med att föredra på burk som krossade tomater, säger Jenny Damberg.
Vakuumförpackningarna
Till konserverad mat räknar hon även de mer moderna tetrapacken och vakuumförpackningarna av plast. Hon gör skillnad mellan helkonserv som är mat som håller sig länge i rumstemperatur och halvkonserv, som måste förvaras i kylskåp men som också är hermetiskt tillsluten.
Vad det gäller miljöaspekten, en konservburk av plåt tillverkas trots allt av icke-förnybara material, så menar hon att tetrapak är att föredra.
– Jag tycker att man kan använda pappersförpackningarna med gott samvete. De har minst påverkan på miljön, men även burk- och plastförpackningar går att lämna in på återvinningscentralerna.
Dessutom finns det andra aspekter som gör att konserverad mat inte är bara är dåligt för miljön. Genom konservering minskas spillet i hushållen, maten blir inte dålig och måste slängas. Vissa råvaror som annars skulle kasseras för att de inte möter matbutikernas skönhetskrav går att koka och använda. Vad det gäller transporter så har konserverna inte samma problem som färsk mat, och är kanske rent av att föredra eftersom de kan packas effektivare. Det går också att göra egna inläggningar i glasburkar.
– Sedan finns det kritik om att konservburkar är skadliga för hälsan men det tycker jag inte stämmer längre. De flesta burkar har en hinna av plast på insidan. Dock bör du helst inte ställa in en öppnad burk i kylskåpet, säger Jenny Damberg.
Olika status
Konservburkskulturen skiljer sig mycket åt mellan länderna. I Spanien har man mycket konserverad havsmat och olika typer av bönor i sås, medan i länder som Polen och Ungern har man behållit traditionen med inläggningar som surkål, gurkor och paprikor. Mycket konserverad mat är sådant som vi kanske inte skulle tänka på som sådan, bland annat marmelad, ketchup, senap, oliver och olika vakuumförpackningar.
– Konservernas status i Sverige är låg. Jag kan tänka mig att eftersom vi tidigt fick kylskåp och frysar har vi förlorat mycket av inläggningstraditionen till skillnad från länder som elektrifierades sent, säger Jenny Damberg.
Hon vill också rekommendera en ny generation av konserverad mat som använder olika grynblandningar som exempelvis Orzomixar eller grynotto. En nische som hon tycker är eftersatt i livsmedelsbranschen är de färdigförpackade smaksättarna som på ett enkelt sätt kan rädda en vardagslunch.
– Konserver väcker verkligen känslor. Jag märker det när jag pratar med folk. Det är många som har sina favoriter men det finns också personer som verkligen hatar konservburkar.
Peter Al Fakir
Fakta: Jenny Damberg
– Är 39 år och bor på Björkö utanför Norrtälje tillsammans med sin man och två barn.
– Är journalist och författare. Har tidigare skrivit kokbok om baljväxter, Bönor, ärtor och linser.
– Har inga intressen eller hobbyer, enligt henne själv.
– Läser böcker ibland och på wikipedia.
Fakta: konservburken
– En konservburk är en hermetiskt tillsluten plåtburk som främst används för att öka livsmedels livslängd.
– Oftast används plåt med ett tunt lager av tenn som material. Insidan är också ofta plastad.
– Kan vara helkonserv, då är den tillsluten och steriliserad, eller halvkonserv, då är produkten tillsluten men måste förvaras i kylskåp.
– Öppnas med konservöppnare eller medföljande ring i locket.
– Det var britten Peter Durand som tog patent på konceptet med att konservera och förvara mat i lufttät plåtburk 1810.
– De första svensktillverkade konserverna kom från Axel Molinders konservfabrik som grundades 1869.
– Numera används även andra förpackningar som plast, papper och glas.
Källa: Wikipedia
