Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet vill begränsa den grundlagsfästa föreningsfriheten. Syftet är att förbjuda deltagande i terrororganisationer.
I tisdags lade grundlagskommittén fram sitt delbetänkande om att kriminalisera deltagande i terrororganisationer. Förslaget innebär att man ändrar i grundlagen så att det blir möjligt att med en vanlig lag kriminalisera deltagande i en terrororganisation.
I dagsläget är det bara de föreningar vars ”verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”, vars föreningsfrihet får begränsas. (Lag (2010:1408))
Det nya förslaget skulle kunna träda i kraft 1 januari 2023.
Den svenska lagstiftningen tar sikte på vad någon gör, inte vad eller vem hen är eller vad hen tänker. Det är en principiellt viktig ordning som jag står bakom. – Mia Sydow Mölleby (V).
V ensamma emot
Mia Sydow Mölleby (V), som reserverar sig mot att införa ett förbud, är tveksam om ett förbud verkligen ger någon effekt.
– Flera av de terrordåd som skett har utförts av ensamma gärningsmän som inte är medlemmar i några terrororganisationer, säger hon.
Och då det redan straffbart att utföra terrordåd, menar Mia Sydow Mölleby att fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa brottsliga handlingar som utförs av enskilda, själva eller tillsammans med andra.
– Jag vill inte kriminalisera människor för deras tankar eller vilka organisationer de tillhör.
Ett annat problem, enligt Mia Sydow Mölleby, är definitionen av terrororganisationer.
– I dag finns ingen tillräckligt tydlig definition av vad en terroristorganisation är. Det kommer att bli upp till rättstillämpningen att göra bedömningen. Jag ser uppenbara risker med detta.
– Ta ANC som exempel, de var ju klassade som en terrororganisation av regimen i Sydafrika. Sedan har vi Ryssland, Belarus och Polen, det här riskerar jätteproblem i samarbetet mellan länder mot terrorism. Det finns en stor fara i att vi kan komma att agera mot människor som gömmer sig här och mot aktivister som bedriver rimligt oppositionsarbete.
Vem är terrorist?
Justitieminister Morgan Johansson däremot menar att det inte är så stora problem med att ändra i grundlagen. I en TT-intervju påpekar han att flera andra länder redan har sådana möjligheter i sin lagstiftning.
– Vi måste ha lika skarpa verktyg mot de här organisationerna som de har, säger Morgan Johansson till TT.
Han menar att den nuvarande lagstiftningen inte räcker och att ”kriminalisera deltagande träffar mycket bredare”.
– Men det krävs att du deltar och är aktiv. Många av de här organisationerna har nog inte medlemsbok, säger han till TT.
Vilka organisationer som kommer att betraktas som terrororganisationer kommer ministern återkomma till, och påpekar för TT att det finns vedertagna definitioner.
Något inte alla håller med om. Advokatsamfundet skriver till exempel, i ett tidigare uttalande:
”Det finns ingen internationellt sett allmänt vedertagen definition av begreppen ”terrorism” eller ”terroristorganisation”.
Varken forskarsamhället eller FN har kunnat enas kring begreppet terrorism, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. ”Det finns ingen entydig definition av vad terrorism är. Det gör att varje land definierar terrorism utifrån sina egna nationella intressen”, skriver MSB på sin hemsida.
Men enligt Morgan Johanssons presstjänst är det FN:s definition av terrorism som ministern hänvisar till:
”Terrorism är en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller en internationell organisation.”
FN har dock utan framgång försökt få alla medlemsländer att enas om förslaget.
Dock har medlemsländerna inom EU kommit överens om en gemensam definition av terroristbrott, vilken också har införts i svensk lag (Lagen om straff för terroristbrott).
Enligt denna definition är terroristbrott handlingar som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om de syftar till att:
1. Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.
2. Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd.
3. Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.
