Jobbskatteavdraget har lett till mindre pengar i välfärden, anser Socialdemokraterna. Faktum är att jobbskatteavdraget står för en tiondel av statens totala utgifter. Tanken är att det ska öka skatteintäkterna när fler jobbar, men det är oklart om skattesänkningen verkligen lett till fler arbeten. Regeringen har inte bestämt om de vill förändra jobbavdraget. Men Moderaterna vill höja det ännu mer.
En servettskiss. Så beskrev Stefan Löfvén den budgetreservation som Moderaterna och Kristdemokraterna lade fram år 2018, eftersom den är så knapphändigt beskriven, menade han. I den fanns ett förslag på ett sjätte jobbskatteavdrag som regeringen var tvungen att införa efter att en majoritet i riksdagen röstat igenom det. Och utökningen av jobbskatteavdraget är kvar än i dag.
Det innebär att utgifterna för jobbskatteavdragen aldrig varit större än nu, vilket Syre skrivit om tidigare. Och jobbskatteavdraget är dyrt. I år väntas prislappen för jobbskatteavdraget bli 130 miljarder kronor – en tiondel av statens totala utgifter.
– Det handlar om väldigt mycket pengar som behövs i vår gemensamma välfärd. Staten behöver kliva fram med pengar till vården och välfärden, säger Tony Haddou, skattepolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Samtidigt vill Vänsterpartiet inte ta bort jobbskatteavdraget helt, utan bara för höginkomsttagare. Låg- och medelinkomsttagare ska få behålla det och vid en inkomst på 40 000 kronor i månaden skulle jobbskatteavdraget börja trappas av. Personer som är sjuka, arbetslösa eller är pensionerade ska få lika låg skatt som de som arbetar. Förändringen skulle finansieras genom att höja skatten för höginkomsttagare, bland annat skulle personer som tjänar över 42 000 kronor i månaden behöva börja betala statlig inkomstskatt.
– Vi måste minska ojämlikheten och minska klyftan mellan de arbetande och de arbetslösa, säger Tony Haddou.
Socialdemokraterna anser att jobbskatteavdraget minskat intäkterna till välfärden
Även Socialdemokraterna lyfter ojämlikheterna som har uppstått i Jobbskatteavdragets spår. ”Jobbskatteavdragen har bidragit till ökade skillnader mellan den som får sin inkomst från arbetet och den som är sjuk eller arbetslös”, står det i en ny underlagsrapport för partiets fördelningspolitik. Dessutom nämns att jobbskatteavdraget är den största orsaken till den minskade skattekvoten ”och därmed minskningen av resurser till välfärden”.
Rapporten nämner även det faktum att det är oklart om jobbskatteavdraget lett till att fler personer jobbar.
”Om jobbskatteavdragen haft effekt på sysselsättningen så har det skett till en orimligt hög kostnad och med stora negativa effekter på inkomstklyftorna. Det är inte rimligt”, står det i rapporten.
Finansminister Magdalena Andersson har varit sammankallande för den arbetsgrupp som har tagit fram rapporten. Men när Syre kontaktar henne, vill hon inte ta ställning varken för eller emot jobbskatteavdraget.
”Vad Socialdemokraterna kommer att gå till val på är inte bestämt. I höst har partiet kongress och senare ska en valplattform antas, mejlar hon.”
Syre frågar hur regeringen kan motivera att en tiondel av statens budget går till jobbskatteavdraget, men får inget svar. I stället tar Magdalena Andersson upp de olika reformer som socialdemokraterna genomfört. Det handlar om att stegvis sänka skatten för pensionärer vilket leder till att skatteklyftan mellan de som arbetar och har ålderspension är borta om två år, enligt finansministern. De har också sänkt skatten något för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och höjt a-kassan.
Moderaterna vill höja jobbskatteavdraget
Moderaterna är däremot tydliga med att de tycker att en tiondel av statens budget till jobbskatteavdraget är rimligt.
– Det kanske ger minskade intäkter, men det finns stora vinster med att ha fler människor i sysselsättning, säger Niklas Wykman (M) skattepolitisk talesperson.
Han menar att jobbskatteavdraget skulle ha lett till att färre får ekonomiskt bistånd från socialtjänsten och eller ersättning från Försäkringskassan, och hänvisar till Statistiska centralbyråns statistik där det går att se att fler förvärvsarbetade under de år som alliansen regerade Sverige.
Men under samma period som jobbskatteavdraget infördes genomfördes även åtstramningar när det gäller bland annat a-kassan och sjukpenning. Därför går det inte att säga vad grundorsaken är till den högre sysselsättningen, menar forskare som Syre intervjuat tidigare.
Moderaterna vill också utöka jobbskatteavdraget med några miljarder, genom att avskaffa några andra skattesänkningar som partiet menar är ineffektiva.
Det främsta argumentet är att jobbskatteavdraget skulle ha lett till fler jobb, menar Niklas Wykman. Han hänvisar till Finansdepartementets rapport där man år 2011 räknat ut att jobbskatteavdraget troligtvis skulle kunna leda till över 100 000 nya jobb, vilket i sin tur skulle stärka statsfinanserna.
Jobben antas inte bara skapas för att det “lönar sig att arbeta”, enligt forskare. Utan också för att löntagare tros acceptera en viss lönesänkning efter skatt, i och med att de får mer i plånboken efter att jobbskatteavdraget införts. De lägre lönerna skulle i sin tur medföra att fler företag blir intresserade av att anställa.
Finansdepartementets rapport bygger på antaganden om att jobben skulle öka utifrån att de har tittat på en rad studier som visar vad som händer när skatter sänks. Anders Forslund, professor i nationalekonomi och verksam vid den statliga förvaltningsmyndigheten IFAU, menar att det tyder på att jobbskatteavdraget kan ha haft effekt på sysselsättningen. Men ingen vet säkert, vilket Syre har skrivit om tidigare. IFAU har försökt utvärdera om jobbskatteavdragen leder till nya jobb, men det går inte att göra eftersom kontrollgrupp saknas.
– Det betyder inte att effekten inte finns, utan bara att den effekten inte går att påvisa med den typen av metoder. Mikrosimuleringar som andra forskare har genomfört är tillförlitliga och de visar på sysselsättningseffekter, säger Niklas Wykman.
Vad gäller jobbfrågan kontaktar Syre Vänsterpartiet igen och frågar hur de ser på att jobbskatteavdraget eventuellt kan ha lett till att fler arbetar.
Om skatten skulle sänkas även för sjuka, arbetslösa och sjukpensionärer finns kanske risken att färre blir motiverade att ta ett jobb och fortsätter med bidrag?
– Statens åtagande för de sjuka och arbetslösa har över tid krympt och jag är övertygad om att sjuka vill inte bli sjuka och arbetslösa inte vill vara arbetslösa. Man blir inte frisk bara för att man får en sämre ekonomi, snarare tvärtom om man ska följa den logiken, säger Tony Haddou.
Läs mer:
Jobbskatteavdraget är dyrare än någonsin (Syre 7/6-2021)
Jobbskatteavdraget kan delfinansiera en basinkomst (Syre 15/6-2021)
Neddragningarna fyller på statens feta plånbok (Syre 31/1-2021)
