De kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS är mycket svårnedbrytbara och har dokumenterat negativa inverkningar både på miljö och människors hälsa. Den avsiktsförklaring som lämnats till EU av Kemikalieinspektionen och myndigheter i fyra andra länder kan vara ett första steg mot ett omfattande förbud av ämnesgruppen.
PFAS, eller högfluorerade ämnen, är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som innefattar över 4 700 olika ämnen. De har en gemensam faktor som är att de inte alls eller svårligen bryts ner i miljön. Ämnenas skadliga inverkan på både natur och hälsa har länge varit kända och näst intill alla människor har PFAS i kroppen. I flera uppmärksammade fall har höga nivåer återfunnits i dricksvatten på olika platser i Sverige, och ämnena har också påträffats i livsmedel. I dagsläget är det bara ett fåtal PFAS som regleras enligt lag och det finns inget som hindrar företag att tillverka produkter som innehåller de farliga ämnena som också används i kläder, skor, och skönhetsprodukter.
Onödigt på konsumentmarknaden
Ett första formellt steg mot ett mer omfattande förbud mot ”evighetskemikalierna” kan ha tagits i och med den avsiktsförklaring som Kemikaliemyndigheten tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter nyligen lämnade in till EU:s kemikaliemyndighet Echa. Avsiktsförklaringen beskriver utgångspunkterna för ett kommande lagförslag om att förbjuda PFAS inom EU i all användning som inte är nödvändig för samhället. Vilken användning som definieras som nödvändig eller inte är en kommande uppgift för Kemikaliemyndigheten och deras motsvarigheter i Danmark, Norge Nederländerna och Tyskland att ta i itu med.
– Det ingår i arbetet att identifiera och utforma undantag. Som exempel kan vi ta området textil, det finns tekniska textilier och skyddsutrustning där ämnena fyller en viktig funktion och där det idag saknas alternativ, men det är väldigt nischat. I andra fall har vi alternativ, framför allt i konsumentsektorn, förklarar Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
Företag måste bidra
Samtidigt med avsiktsförklaringen skickas också en enkät ut till företag runt om Europa som tillverkar PFAS-ämnen eller använder dem i sina produkter.
– Företagen sitter på mycket information som vi behöver för våra bedömningar, säger Jenny Ivarsson, som främst har haft kontakt med företag inom kosmetika och textil, som är den svenska myndighetens ansvarsområde i arbetet med att ta fram underlaget.
– Många är väldigt intresserade, sedan kan det vara svårt att få fram information kring detaljer, den här ämnesgruppen är så heterogen, fortsätter hon.
Viljan och argumenten finns
Myndigheterna har nu ett år på sig för att gemensamt ta fram ett färdigt lagförslag till Echa. Efter det är processen tydligt utstakad: förslaget bedöms av expertkommittéer, sedan läggs det fram för EU-kommissionen innan det är dags för medlemsländerna att rösta. Om förbudet går igenom väntas det träda i kraft 2025.
– Man kan tycka att det tar lång tid men om det träder i kraft, som vi hoppas, kommer det få stor inverkan och effekt, så underlaget måste vara gediget, säger Jenny Ivarsson.
Vad talar för och emot förslagets framgång?
– Vi ser ett momentum nu, vi har starka argument vad gäller de negativa miljöegenskaperna. Allt vi släpper ut bara lagras upp. Vad gäller hälsopåverkan har vi inte alla data, men EU-kommissionen har i sin kemikaliestrategi tydligt skrivit att man vill fasa ut de här ämnena. Så viljan finns bland länderna och politiken är med oss, men vi måste komma med den vetenskapliga grunden. Det som talar emot oss är att det är en jätteuppgift, men vi är i alla fall fem länder som jobbar med det, säger Jenny Ivarsson.
