Klimatförändringar ökar risken för sjukdomar som sprids från djur till människa. Vinterhalvåret i de norra delarna av Sverige blir allt blötare. Därmed ökar också spridningen av sorkfebervirus bland gnagare, visar färsk forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.
Sorkfeber kan, liksom borrelia, harpest och covid-19, spridas från djur till människa – det är en så kallad zoonos. I en ny studie har forskare hittat den felande pusselbiten till varför antal fall av sorkfeber hos människor kan variera stort mellan olika vintrar – och varför det blev ett kraftigt utbrott av sorkfeber i norra Sverige år 2007.
En viktig anledning är förekomsten av skogssork, som är det enda kända värddjuret. Men det är inte den enda förklaringen.
– Redan 2014 kunde vi se att antalet skogssorkar i kombination med antalet regndagar under vintern förklarade 84 procent av alla sorkfeberfall i norra Sverige. Men det var oklart varför just regn spelade en avgörande roll för infektion hos människor, säger Frauke Ecke, projektledare och universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå till hemsidan.
Regn i november – högre smittspridning
Varför ökar då sorkfeberviruset när det regnar mycket? Här spelar tiden för nederbörden en viktig roll, och om det kommer i form av snö eller regn. När forskarna undersökte saken fann de ett mönster.
– Vi såg att ju mer nederbörd som föll som regn under novembermånaderna, desto större var infektionsgraden hos skogssork, säger Saana Sipari, postdoktor vid samma institution.
Under milda vintrar, när regn faller på snö och sedan fryser igen, bildas det isbark längs marken. Här, i de små markutrymmena som varken är fyllda med vatten eller is, tränger sorkarna ihop sig. Smittospridningen ökar när många sorkar samsas på en begränsad yta. Viruset ges gynnsamma förutsättningar för att överleva i den här miljön.
Ökat antal sorkfeberpatienter
Smittskyddsenheten i norr kan därför förvänta sig ett ökat antal sorkfeberpatienter under vintrarna med mycket sork och mycket regn i november, hävdar forskarna.
– Många studier förutspår en ökad risk för utbrott av djurspridda sjukdomar i ett framtida och allt varmare klimat, framför allt i nordliga regioner. Vår studie visar emellertid att detta faktiskt redan har hänt. Framtiden är redan här, säger Frauke Ecke.
Andreas Ericsson
