Energi · Syre förklarar

Syre förklarar: Forskning utan djurförsök

År 2018 användes 20 stycken apor till djurförsök i Sverige.

När coronavaccin togs fram i rekordfart i fjol ersatte människor delvis försöksdjur. Betyder det att möss och apor spelat ut sin roll inom medicinsk forskning? Vilka är alternativen? 

Ett vaccin tar vanligtvis över ett decennium att utveckla – tid som inte fanns när pandemin lamslog världen i fjol. Läkemedelsbolag som tog fram ett par av de tidigast godkända vaccinen, Moderna och Pfizer-Biontech, inledde båda kliniska studier på människor innan djurstudier hade visat att vaccinen var säkert. Det betyder dock inte att de helt skippade djurstudier, men vaccinen testades parallellt på människor. 

Alla covid-19-vaccin som finns på marknaden har testats på djur, enligt stiftelsen Forska utan djurförsök. Svensk lag kräver att läkemedel testas på andra djur innan de får godkännas till människor. Detta trots att djurförsök är plågsamma, dyra och inte särskilt träffsäkra, eftersom det finns stora skillnader mellan försöksdjur och människor. 

Endast ett av tio läkemedel som visat sig fungera bra i djurförsök kommer ut på marknaden, eftersom tester på människor visar för stora biverkningsrisker, eller att läkemedlet inte botat människor, enligt Forska utan djurförsök.

Ett skäl till att covid-19-vaccinen kunde tas fram så snabbt var att forskarna började testa dem på människor parallellt med djurförsök
Ett skäl till att covid-19-vaccinen kunde tas fram så snabbt var att forskarna började testa dem på människor parallellt med djurförsök. Här ges ett av de färdiga vaccinen till sjukvårdspersonal i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

Varför djurförsök?

Så varför använder vi fortfarande försöksdjur inom medicinsk forskning?
En mus är genetiskt lik en människa, och används därför ofta som en modell för hur ett läkemedel kan komma att fungera i en människokropp. Till exempel går det i en djurmodell att upptäcka om läkemedelskandidater kan ha skadliga effekter vid lång tids exponering, som ökad risk för cancer. Eller vilka läkemedel som går över från mamma till foster. Djurförsök används även i grundforskning, till exempel för att förstå vilka delar av kroppen, eller vilka gener, som är involverade i en viss sjukdom. Något som syftar till att kunna förebygga sjukdomen.

Ifall en forskningsmetod utan försöksdjur ger lika bra resultat som ett djurförsök måste den djurfria metoden användas, enligt EU:s lagstiftning. Men i dag finns inte alternativ till alla försök som görs på djur. Och de metoder som finns ger inte kunskap om vilka effekter ett läkemedel har på en hel, levande kropp, till exempel hur olika organ samspelar och påverkar varandra, eller hur en substans sprider sig i kroppen, tas upp, bryts ned och utsöndras.

Nästan två tredjedelar av alla försöksdjur är möss
Nästan två tredjedelar av alla försöksdjur är möss. Foto: Robert F Bukaty

Vilka är alternativen?

Under de senaste decennierna har en rad djurförsöksfria metoder forskats fram och börjat användas. Många av dem är billigare och fungerar bättre än djurförsök.

Forskare använder sig till exempel av cellmodeller, alltså att i provrör (i praktiken i skålar, rör, på plattor eller i flaskor) odla fram celler och mänsklig vävnad som kan användas till exempel för att testa hur den reagerar på olika kemikalier. Det går även att odla organliknande vävnad, som kan kopplas ihop för att efterlikna organs samspel i en kropp.

Ett annat alternativ till djur är datamodeller och datasimuleringar, alltså att man i virtuella versioner av mänskliga organ och andra biologiska system kan undersöka ­effekten av till exempel ett nytt läkemedel.

En tredje metod är kemisk analys, till exempel av ett mänskligt urinprov. Så sent som på 60-talet användes ­kaniner för människors graviditetstest – mänskligt urin injicerades i djuret, som efter två dagar dödades och undersöktes. I dag kan kemiska analyser till exempel användas för att testa om kemikalier kan orsaka allergier, något som ersätter tester på möss och marsvin. 

Med dagens kameratekniker (till exempel magnet­kamera och pet-kamera) går det även att testa effekten av extremt låga doser av läkemedel på levande människor. Doser som är så låga att de bedöms riskfria, men sam­tidig kan ge kunskap om hur ämnena skulle kunna fungera i större dos, som läkemedel. 

Hundar används bland annat för att forska på tandlossning
Hundar används bland annat för att forska på tandlossning. Katter används för forskning på hjärnsjukdomar som Parkinsons. Arkivbild från en protestaktion på Sergels torg, där Djurens rätt och den amerikanska djurrättsorganisationen Peta deltog. Foto: Janerik Henriksson/TT

Prioriteras frågan?

För tio år sedan antogs ett EU-direktiv som fastställde att antalet djurförsök skulle minska, vilket också har skett. Men fortfarande påbörjas i Sverige försök med över 1 000 nya djur – varje dag, plus fiskar inom ”provfiske”, alltså vetenskaplig fångst som syftar till att bedöma fiskebestånden i hav, sjöar och andra vattendrag. Dessa fiskar var i Sverige år 2018 över 5,467 miljoner stycken. 

År 2020 lade regeringen 15 miljoner kronor för att finansiera forskning och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Dessutom fick landets 3R-center som arbetar för att samordna arbetet med att ersätta djurförsök med andra metoder (replace), minska antalet försöksdjur (reduce) och förbättra välfärden hos de djur som används (refine) 15 miljoner kronor 2020. Summor som kan jämföras med landets totala budget för forskning och utveckling, som låg på 43,26 miljarder kronor. 

Organisationen Djurens rätt menar att minst 150 miljoner kronor per år krävs för att utveckla alternativa metoder, plus ökade anslag för 3R-centret. De vill även se en nationell handlingsplan för hur djurfria metoder ska minska inom olika forskningsområden. Något som Nederländerna och England redan har, vilket stiftelsen Forska utan djurförsök kommenterar på sin hemsida:  ”Sverige har inte alls hängt med, utan är på väg att halka efter när det gäller arbetet med att ersätta djurförsök”.