Problemet med elöverföring från norra till södra Sverige är stort. Det sade
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman i Ekots lördagsintervju. Han vill se en rad åtgärder och utesluter inte att kärnkraften kan ha en framtid i Sverige.
Den senaste tiden har debatten om kärnkraften återigen dragit igång, efter att den kalla vintern lett till hög elkonsumtion och blottlagt problemen med effektbrist som råder i Sverige.
Sverige är nettoexportör av el, men vid vissa tillfällen då elförbrukningen är extra hög måste vi importera el, något som Syre nyligen skrivit om. En del i problemet är att infrastrukturen för överföring av el från norra till södra Sverige inte är tillräckligt utbyggd.
– Det (problemet) är stort och om vi inte bygger mer elledningar och bygger snabbare så kommer det problemet att växa, säger Anders Ygeman i Sveriges radio Ekots lördagsintervju.
När det gäller det omfattande projektet att överföra kapacitet från norr till söder så förklarar han att en rad åtgärder är på gång för att kunna halvera tiden det tar att bygga ut elledningarna.
– Vi ska ju gå fram till riksdagens bord nu i vår med nätkoncessionssutredningens förslag. Det kommer halvera byggnadstiden för vissa ledningstyper, för andra ledningstyper kommer det kapa två år av projekttiden, säger han i lördagsintervjun.
Konkret kommer det bland annat att handla om att Svenska kraftnät förändrat sitt arbetssätt när det gäller samråd, vilket kan kapa ett år av tiden. Större delar av processen kommer också att göras parallellt, vilket kan spara mycket tid. Ygeman vill också involvera kommuner och länsstyrelser mer genom att göra uppdaterade kommunala energiplaner, så att man redan i förväg vet var elledningar kan dras fram.
Idag tar det 10-12 år för en enskild delsträcka att byggas, men inom fem år borde den tiden kunna ha halverats, tror han.
Kärnkraftens kostnader ökar
Att två kärnkraftreaktorer vid Ringhals nyligen lagt ner har bidragit till att debatten om kärnkraft blossat upp igen. Elbehovet i södra Sverige har ökat, medger Ygeman, men hur detta ska lösas har han inget entydigt svar på. Han utesluter ingen form av kraftslag, men säger samtidigt i intervjun att den gamla kärnkraften inte längre visar sig kostnadseffektiv, och att den fjärde generationens kärnkraft ännu inte visat sig konkurrenskraftig.
– Hittills har den inte klarat att leverera el till rimliga kostnader och vi ser ju hur investeringarna söker sig till andra kraftslag, till vinden och till solen i väldigt hög grad, och hur kärnkraftens kostnader stiger istället för sjunker. Men jag ser med spänning fram emot både forskning på små och medelstora reaktorer och en eventuell framtida fjärde generationens kärnkraft. Tyvärr har forskningen hittills inte varit så framgångsrik. Frankrike avslutade nyligen sitt program för fjärde generationens kärnkraft.
Vindkraften är ett energislag som han tror skulle kunna tillgodose framtidens behov av förnybar energi, dels genom att man byter ut befintliga vindkraftverk med nya samt bygger ut havsbaserad vindkraft. Men då är det viktigt att få med sig lokalsamhällena. Det skulle till exempel handla om att begränsa tiden som det är möjligt att lägga ett kommunalt veto, men också att uppmuntra genom att en del av vinsten stannar kvar lokalt.
– Jag är beredd se över om det behövs tydligare lagstiftning eller någon form av ekonomisk överföring om det skulle behövas, säger han till Ekot.
