För fyra år sedan ”kasserades” 1,85 miljoner kycklingar i Sverige, för att de bedömdes otjänliga som människoföda. Orsaken kan vara sjukdom, att djuret skadats eller dött under transport, eller att dess allmänna tillstånd är för dåligt. Siffran för år 2020 var 3,15 miljoner kasserade kycklingar. Det totala antalet slaktade kycklingar har ökat mellan 2017 och 2020, men även andelen djur som kasserats, från 1,82 procent till 2,85 procent under samma tidsperiod.

Märkligt, tycker Maria Donis, vd på branschorganisationen Svensk fågel.

– Med bakgrund av att vi har friskare djur i dag än för tio år sedan är det klart att frågetecken lyfts om vi ser att siffran ökar. Vi kan inte hålla på att kassera friska djur. Det är inte bara slöseri med resurser, de ekonomiska förlusterna blir enorma, säger hon till ATL.

Maria Lövenklev, teamchef för fjäderfä på Livsmedelsverket, delar inte bilden av att friska djur kasseras. Enligt henne kan ökningen bero på att klassificeringssystemet förändrats under tidsperioden. Från och med 2019 registreras även när delar av en fågel kasseras.

– Detta gör det svårt att dra några slutsatser om vad ökningen beror på, vi behöver göra en mer grundlig analys av kasseringen för att kunna uttala oss, säger hon till tidningen.

Något som dock inte skulle förklara att andelen kasserade individer ökade även mellan 2017 och 2018 (se faktaruta).

Läs även: 4 miljoner fler djur dödades 2020 (artikel från 18 februari 2021).