Krönikor

En vit jul med en röd tråd av nationalromantik

Julen. Högtiden då vi firar födelsen av ett flyktingbarn från Mellanöstern. Då ett katolskt helgon från Italien är otroligt viktigt att fira i det protestantiska Sverige. Genomgående för såväl Jesusbarnet och Lucia är viljan att skriva om dem till blonda, blåögda … och vita.

De svenska julhögtiderna är en salig blandning av influenser från världens alla hörn, om än med viss slagsida mot import av amerikanska traditioner. Det finns trots det en viss röd tråd av nationalromantik à la 1800-tal. Då när Sverige fortfarande var lite av en stormakt och kolonialismens vita ideal även genomsyrade svensk kultur och politik. Den vita rena rasen. Mot alla andra.

Detta märks för min del extra tydligt i hur vi vill skriva om historien till att alla högtider runt jul egentligen inte hade med kristendom och andra länder att göra, utan det var den starka nordiska kulturen som liksom tvingade alla kristna att ändra sina traditioner för att kunna omvända Norden. Vi tittar på de stolta vikingarna och säger att det var där det hela började.

Lucia har dock firats sedan 300-talet, det vill säga sedan 400 år innan vikingatiden inleddes. En mer tydlig Lucia i svensk dokumentation kom först långt senare runt 1600-talet. Kristus födelse har firats längre än så i andra länder och kom till Sverige runt 1100-talet, då julfirandet redan var ett etablerat koncept.

Att firandet fått influenser av massor av olika kulturer är inte märkligt. De kristna högtiderna är från start influerade av andra kulturer, såsom romarriket och gammal grekisk mytologi. Att fira den mörkaste natten på året, fira när sommaren kommer, fira de olika årstiderna eller fira att vi går mot ljusare tider är inget unikt för vare sig Norden, vikingarna eller svensk kultur. Även om traditionerna har sett olika ut över tid och i olika kulturer har vissa naturliga hållpunkter haft stor inverkan på människor världen över. Vi styrde inte om när julen firades, Kristus födelse firades redan mitt i vintern, symboliskt för att glädjas åt att ljusare tider var på väg.

Vi är helt enkelt varken så speciella eller mäktiga som de nationalistiska tongångarna vill lura i oss att vi är. Oavsett varifrån i världen vi kommer är vi mer lika än olika. Det kan vara bra att påminna sig om, speciellt nu i juletid, då det görs stora nummer av vikten att bevara den svenska traditionen att hylla ett flyktingbarn samtidigt som man vill stänga gränser för dagens barn som är på flykt.

Världens alla husdjur som ger kärlek i en kaosig vardag.

Ny våg av covid-fall med ännu en jul i relativ isolering.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV