Det finns flera olika vägar att gå mot en hållbar konsumtion – och ideella miljöorganisationer kan visa vägen. Åtminstone om man frågar forskare vid KTH, som har studerat olika kampanjer för att ändra våra konsumtionsvanor.
Coronapandemin har varit förödande för mänskligheten på en mängd olika vis och ännu är situationen långt ifrån över.
Men det går också att hitta ljusglimtar, som att utsläppen minskat drastiskt. Utsläppsminskningen har med all tydlighet visat hur konsumtion, tillväxt, och utsläpp av gaser hänger ihop.
Ola Persson, doktorand inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption, menar att vi frivilligt måste fortsätta med en lägre konsumtion även när pandemin är över.
– Det finns en kultur om att vi ska ha senaste plagget, mobilen och andra teknikprylar trots att det vi redan äger är fullt funktionsdugligt. Det är inte hållbart. Att dra ned på konsumtionen är en avgörande pusselbit för att nå miljömålen, säger han i ett uttalande på KTH:s hemsida.
För att ta reda på hur man kan få människor att förändra sina konsumtionsmönster har Ola Persson tillsammans med en forskarkollega undersökt två olika miljöorganisationer, Naturskyddsföreningen och Medveten konsumtion, samt deras kampanjer.
Organisationerna försöker i sina kampanjer lyfta fram det roliga och sociala i att laga någonting, utöver de positiva effekterna för klimatet. Ola Persson menar att de olika strategierna skulle kunna inspirera politiker och andra makthavare, så att begrepp som “tillräcklig konsumtion” kan nå ut bredare.
– Inom Sverige handlar det främst om dem som konsumerar mest, från medelklass och uppåt. De har störst möjlighet att ändra sina konsumtionsvanor utan att det medför några större uppoffringar, säger han.
Boendet är största boven
I dagsläget är det dock få rörelser som jobbar med att få en minskad konsumtion, och de är ofta små. Utmaningen ligger också i att lyfta arbetet från en lokal till en nationell nivå.
Det är kanske lätt att tro att shopping, mat och resande är de största utsläppsområdena när man talar om privatkonsumtion. Men den största boven är faktiskt boendet. Alltså konsumtion som leder till ökad användning av elektricitet, transporter och byggnadsmaterial med mera, skriver Naturskyddsföreningen.
