I början av september brann sopberget i Kassmyra och giftig rök spreds i det tätbebyggda närområdet. I vintras brann en annan av företagets övergivna avfallsanläggningar i Kagghamra, bara en mil söderut, i flera månader.

Av hälsomässiga skäl har både kommunen och Naturvårdsverket bedömt läget i Kassmyra som såpass akut att soporna måste bort så fort som möjligt.

På måndagen beslutade krisledningsnämnden att kommunen själv ska forsla bort soporna i Kassmyra, rapporterar SVT Nyheter Stockholm.

– I dag var en stor dag för Botkyrka, äntligen ett steg i rätt riktning, säger Nadina Rosengren, stabschef i kommunen.

Omfattande arbete

Den 30 september tas formellt beslut i kommunfullmäktige och själva flytten planeras till i början av oktober. Notan för det hela beräknas landa på mellan 54–180 miljoner kronor.

– Det här är en nota som i slutändan ska gå till dem som har orsakat det här. Nu ska kontrakt tecknas med ett antal aktörer på marknaden som kan ta hand om avfallet. Något liknande har aldrig gjorts tidigare i Sverige så det är ett omfattande arbete, säger Nadina Rosengren.

Think Pink är ökänt för att ha dumpat stora mängder avfall på en rad platser i Sverige och företagets vd misstänks för grovt miljöbrott.

Inte lika akut

Sopberget i Kagghamra, där det fortfarande glöder under sanden som har täckt högen, kommer att stå kvar tillsvidare. Nytt beslut om bortforsling av det sopberget kan komma tidigast nästa sommar.

– Målsättningen är naturligtvis att även den ska bort, men det ärendet befinner sig i ett helt annat juridiskt utgångsläge och området där är heller inte lika tättbebyggt, säger Nadina Rosengren.

Grundstötningen av fartyget Marco Polo den 22 oktober är en av Östersjöns största miljökatastrofer. Inte mindre än tre (!) gånger gick TT-Lines fartyg på grund vid den ekologiskt känsliga Pukaviksbukten, med utsläpp av 150 000 liter tjockolja som följd. Förutom de hjärtskärande bilderna på sjöfåglar indränkta i olja, nedsmetade stränder och det faktum att ekosystemen kan vara skadade för många år framöver är det fler saker som skaver i mig.

Ansvarsutkrävandet, exempelvis. Ideella krafter och myndigheter var snabbt på plats för att sanera kusten och rädda skadade djur. Men TT-Line smet från sitt ansvar och sa inte ett knyst efter den miljökatastrof de orsakat. Tolv dagar senare gjorde Sverigechefen Anette Wugk en pliktskyldig pudel, men efter det har TT-Line sedan gjort sig onåbara igen. Detta alltmedan lokala miljöorganisationer, Blekingekommunerna, grannar, bönder och andra har arbetat i skift för att sanera kusten och rädda så många djur de kan.

En annan fråga är ekonomin. Vad jag vet är TT-Lines enda bidrag till saneringen 150 000 kronor i form av en gåva till organisationen Katastrofhjälp för fåglar och vilt, i övrigt hänvisar till sitt försäkringsbolag. Det här håller inte. Det är nu pengar till sanering behövs. TT-Line ägs av två av Tysklands rikaste personer. De skulle utan vidare ha kunnat hosta upp, låt säga 300 miljoner kronor som skulle kunna finansiera en 1000-hövdad arbetsstyrka som skulle kunna arbeta dedikerat under 100 dagar för att sanera stränderna. Men istället har det blivit upp till ideella krafter efter bästa förmåga att rensa upp bolagets skit. Så här säger en av dessa hjältar, Hampus Södergren: ”Det här är bland det eländigaste och jävligaste jag har varit med om. Det hade varit kul att se någon jävel från TT-Line krypa ner här och känna på skiten.” (ETC 15/11)

Ytterligare en fråga är det juridiska. Länsstyrelsen i Blekinge har anmält TT-Line för miljöbrott. Det är bra. Men lagarna om miljöbrott till havs i dag är svaga och risken är uppenbar att TT-Line kommer undan med ett bötesstraff och att företagsledningen går helt fria. Det innebär att rederiet kommer att kunna fortsätta som förut med sina fartyg fulla med tjockolja och äventyra våra hav och kuster. Därför behövs en renodlad lagstiftning om brott mot naturen, en så kallad ekocidlag. Då skulle det vara lättare att driva process nationellt och internationellt mot företag och andra som begår storskalig miljöförstörelse. Ekocid är ingen ny fråga. Det förslogs först i Sveriges riksdag av dåvarande VPK:s riksdagsledamot John Takman 1971, som ett exempel på hur USA:s krig mot Vietnam också var ett miljöbrott som borde kunna drivas rättsligt. Vi får hoppas att det snart blir verklighet. Ekocid drivs numera av de tre rödgröna partierna i riksdagen.

Avslutningsvis har vi tjockoljan – det smutsigaste av fartygsbränslen och ska egentligen inte vara tillåtet i Östersjön. Men TT-Lines och ett ytterligare 800-tal fartyg i Östersjön drivs fortfarande med tjockolja och kan göra det med hänvisning till att utsläppen delvis renas med en så kallad skrubber. Men det smutsiga skrubbervattnet släpps sedan direkt ut i Östersjön. Det som renas i luften åker alltså sedan rätt ut i havet. TT-Line och andra rederier spar gigantiska summor på detta eftersom tjockoljan är billigare än andra bränslen. Östersjön får betala priset.

Detta måste få ett slut. Låt TT-Lines få betala dyrt för vad de orsakat. Inför en ekocidlag och bort med tjockoljan från Östersjön.