Innehåll


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Så övervakas du digitalt

      Många oroas över att bli övervakade via mobilen eller datorn. Och kanske är det inte så konstigt. Ibland dyker det upp annonser i telefonen om något du nyss pratat om. Är det så att mobilen…
    • Tidigare har det avslöjats att Facebook avlyssnat användare som gett tillstånd via appen Messenger, rapporterar Finlands public service-bolag Svenska Yle.
      Zoom

      Så övervakas du digitalt

      Många oroas över att bli övervakade via mobilen eller datorn. Och kanske är det inte så konstigt. Ibland dyker det upp annonser i telefonen om något du nyss pratat om. Är det så att mobilen kan lyssna av en? Och på vilka andra sätt blir vi digitalt övervakade? Syres integritetsreporter Charlotte Wester reder ut vad som gäller.

      Har du varit med om att du söker efter en resa och kort därpå dyker det upp annonser om det på alla sidor du besöker? Kanske får du rentav annonser på produkter som du inte ens har sökt på, men kanske pratat om med någon. Det kan kännas som att din mobil lyssnar på dig – men så kan det väl inte vara?

      – Rent tekniskt är det möjligt att avlyssna mobilens mikrofon, men frågan är om det sker. Det skulle vara så skadligt för trovärdigheten om det kom ut att det kanske till slut skulle få igenom en bojkott och ge alternativen större chans, säger Björn Regnell, professor i programvarusystem vid LTH, Lunds universitet.

      Han tror inte att det sker och att företagen har ögonen på sig.

      Tidigare har det avslöjats att Facebook avlyssnat användare som gett tillstånd via appen Messenger, rapporterar  Finlands public service Svenska Yle. Anonyma Facebook-anställda uppgav att klippen var anonymiserade och enligt Facebook var syftet att utveckla Facebooks artificiella intelligens. Det ska ha upphört 2019.

      – Var och en får avgöra om de vill ta de digitala storföretagens ledares ord för sanning, säger Björn Regnell.

      Facebook-grundaren och vd:n Mark Zuckerberg har dementerat att Facebook avlyssnar sina användare.

      Avlyssnad eller filmad

      Jag träffar internetexperten Måns Jonasson via Zoom, ett av de mötesverktyg som fick en stor skjuts framåt under pandemin. Han arbetar sedan drygt tio år på Internetstiftelsen, som huserar i stora, moderna lokaler vid Hammarbykajen i Stockholm. Han säger att det är teoretiskt möjligt att avlyssnas i sin mobil, men att hans bedömning är att det inte sker. För det skulle behövas en väldigt komplex programvara, menar han.

      – Ett sätt är att telefonen skulle behöva ha mikrofonen på hela tiden, vilket operativsystemet skulle märka, och Facebook skulle i så fall behöva hacka mikrofonen. Ett annat är att avlyssningen bara skulle ske när appen är igång. Även det skulle märkas, för just röstdata är tungt att skicka fram och tillbaka, säger Måns Jonasson.

      Flera journalister har undersökt om de avlyssnas av mobilen. 2018 testade en reporter i SVT Nyheter att under två veckor prata med mobilen om innebandy och kaniner för att se om det skulle dyka upp annonser om foder och bandybollar. 2019 gjorde en frilansjournalist i tidningen Vi ett liknande experiment. Ingen sökte efter informationen och de två fick olika resultat. I första fallet såg hon inga annonser, men i det andra fallet fick hon reklam om de utvalda ämnena.

      – Förutom den här typen av experiment görs det också mycket teknisk forskning som tittar på vilken data som telefoner skickar, och de har inte hittat bevis. Finns det någonting som en teknisk student vill är det att beslå Facebook med en lögn, säger Måns Jonasson.

      Måns Jonasson på internetstiftelsen
      Måns Jonasson på internetstiftelsen. Foto: Kristina Alexanderson

      Han möter ofta människor som är oroade för att Facebook avlyssnar samtal för att rikta annonser.

      – ”Hur fan kunde Facebook veta att jag pratade med min granne om hästsadlar?”

      Måns Jonasson förklarar det med att Facebook vet till exempel genom mobilens positionsdata att personerna stod bredvid varandra, att grannen googlade på hästsadlar vid samtalet och då tänker algoritmen att du också kan vara intresserad av det.

      Bättre algoritmer

      Han säger att i takt med att vi använder Facebook mer och delar med oss av mer data har Facebooks algoritmer blivit bättre på att rikta annonser.

      – Jag tror att människor skulle vara mindre oroliga om annonsföretagen var bättre på att berätta hur det går till, för annars skapas utrymme för tolkningar, säger Måns Jonasson.

      Men hur fungerar det med min kamera, är det risk att den är igång även om jag inte ser det?

      – Det är tekniskt möjligt, men sannolikheten är så fruktansvärt låg att det inte är något att oroa sig för. I dag har de flesta laptoppar en liten indikatorlampa, den är hårt kontrollerad och det är ganska svårt att slå på kameran utan att det märks, säger Måns Jonasson.

      Han är inte orolig och använder inte själv en ”slider” för att täcka över linsen.

      Inte heller Björn Regnell tror att vi löper stor risk att bli filmade i smyg.

      – Jag tror inte Apples eller Microsofts operativsystem har byggt in en möjlighet att du ständigt övervakas, men du kan naturligtvis installera någon elak app som skulle kunna göra det, säger han.

      Hackare kan bryta sig in i datorn och din kamera, eller påstå att den gör det. 2018 rapporterade TT att en rad användare fått ett mejl där de utpressades att betala pengar för att inte film där de porrsurfade, fångad av datorns webbkamera, skulle skickas till bekanta. Från Nationellt bedrägericentrum ansågs att sannolikt hade någon kommit över stulna lösenord och e-postadresser, samt att inga filmer fanns.

      Tiktok i blåsväder

      För ett år sedan blev det liv kring den sociala nätverksappen Tiktok. Till exempel USA:s dåvarande president Donald Trump ville förbjuda appen samt svenska public service och mediehus uppmanade sin personal att sluta använda appen för att den enligt SVT:s IT-säkerhetsavdelning ”samlar in mer än motsvarande appar, och döljer vilken typ av data de samlar in”, rapporterade SVT nyheter.

      – Många blev väldigt oroliga över Tiktoks datainsamling, och det är delvis befogat, men det kanske också var för att appen var ny. Jämför med att Facebook i över 15 år har samlat in all information de kunnat om oss, säger Måns Jonasson.

      ”Facebook är värre”

      Varken Måns Jonasson eller Björn Regnell vill varna för att Tiktok samlar in mer data än andra sociala medier.

      – Jag tycker Facebook är värre än Tiktok eftersom de har fler användare och försöker skapa en isolerad ”ö” där användarna håller sig bakom Facebooks inloggningsvägg snarare än på det öppna internet, säger Björn Regnell.

      Tiktok ägs av det kinesiska företaget Bytedance och ägarna har fått hård kritik för aggressiv insamling av data och även anklagats för att dela information med den kinesiska staten, en kritik som tillbakavisas av ägarna. De uppger att bolagets data lagras i USA och Singapore, och inte omfattas av kinesisk lag. Företaget var till exempel ett av de sociala medieföretag som lämnade Hongkong sedan en kontroversiell säkerhetslag trätt i kraft där.

      – Vi tenderar också att vara mer oroliga för appar från Kina än USA. Det beror nog på den allmänna uppfattningen om det politiska styret i respektive land, säger Måns Jonasson.

      Bortsett från Tiktok är majoriteten av de stora sociala medieföretagen, som Facebook, Instagram, Twitter, Linkedin och Snapchat, i amerikansk ägo.
      Liv Sandberg, Tiktoks Nordenchef, får frågan i Dagens nyheter om hon kan förstå oron över att företaget ska dela information med Kina.

      – Egentligen inte. Vi är ett globalt techbolag som inte har några kopplingar till den kinesiska regeringen på något sätt. Och jag är väldigt trygg med de regler vi har kring de här frågorna, säger hon till tidningen.

      Kartlägga vem som helst

      Hon har vid upprepade tillfällen uppgett att Tiktok aldrig har och aldrig kommer att dela information med Kina, trots att kinesisk lag tvingar organisationer och medborgare att delge staten information, om regeringen kräver det.

      Björn Regnell säger att det är intressant för Kina vad svenskar gör, både stora trender och i särskilda fall på individnivå.

      – Data är intressant för den som vill förstå och kunna påverka ett samhälle, kanske prediktera vad som händer när man presenterar en viss nyhet hos en grupp människor. Om en individ är tillräckligt intressant kan en aktör med resurser och kompetens kartlägga vem som helst, säger Björn Regnell.

      Enligt honom krävs det inte mycket resurser att lagra data som individer släpper ifrån sig.

      – Det är inte svårt för företaget att ha koll på de svenska ungdomar som dansar och frivilligt delar med sig av sina intressen och preferenser på Tiktok, säger Björn Regnell.

      Björn Regnell, professor i programvarusystem vid LTH, Lunds universitet
      Björn Regnell, professor i programvarusystem vid LTH, Lunds universitet.Foto: Rickard Olsson

      Sarah Cook, senior analytiker på människorättsorganisationen Freedom house, säger att använda appar har varit en del av kinesiska statens strategi, rapporterar Svenska dagbladet.

      – Det ger Kina chansen att kontrollera innehållet på dessa plattformar. Kanske kommer landet inte alltid att använda det, men staten kommer alltid kunna ha det inflytandet bakvägen, säger Sarah Cook, senior analytiker för Kina, Hongkong och Taiwan till tidningen.

      Vattentäta skott

      Både Måns Jonasson och Björn Regnell säger att situationen i Kina och USA skiljer sig från i Sverige.

      – I Sverige får staten inte ta del av företagens data. Vi har alltid haft ganska bra dataskydd. Det sker ibland missbruk, men är inte satt i system, säger Måns Jonasson.

      Här finns det är vattentäta skott mellan företag och stat, menar han.

      Enligt Björn Regnell tar staten i Sverige endast del av information i begränsade fall vid grov brottslighet.

      – Staten kan hacka din dator och tvinga din telefonoperatör att lämna ut data. Staten gör enligt egen uppgift bara det i specifika fall och med domstolsinsyn. En pågående debatt är också för vilka brott staten ska kunna göra det.

      Massövervakning

      NSA-konsulten och visselblåsaren Edward Snowden avslöjade att statliga myndigheter som NSA skaffade sig data via privata aktörer. Enligt hans läckta dokument samarbetade den svenska, tyska, franska och spanska underrättelsetjänsten med den brittiska signalspaningsbyrån för att utveckla metoder för massövervakning av nät- och telefontrafik, rapporterade Expressen.

      – Det tråkiga svaret är att du aldrig kan vara säker på att din data stannar där du lämnar den. Därav Schrems två-domen, som skapat en osäkerhet huruvida europeiska företag får använda amerikanska tjänster för att lagra persondata. Det är ett underkännande av USA som informationsstat, säger Måns Jonasson.

      År 2020 meddelade EU-domstolen dom i det så kallade Schrems II-målet att avtalet mellan EU och USA inte gav ett tillräckligt skydd för personuppgifter i USA. Det efter att österrikaren Maximilian Schrems, advokat och aktivist, drev fallet att Facebook på Irland inte hade rätt att överföra hans persondata till USA, eftersom landets massövervakningssystem stod i strid med Europeiska unionens datalagar, rapporterade Ny teknik.

      Björn Regnell säger att George Orwell var framsynt i sin dystopi 1984, men istället för att människor övervakas av repressiva stater, kännetecknas vårt samhälle mer av övervakningskapitalism, där vår data är en handelsvara.

      – Övervakningskapitalism handlar om att man i vinningssyfte övervakas och hur kommersiella, globala oligopoler använder information för att övervaka och kontrollera vårt beteende. För i förlängningen blir du också manipulerad att ändra det, säger han.

      ”Hur fan kunde Facebook veta att jag pratade med min granne om hästsadlar?”  Måns Jonasson på Internetstiftelsen förklarar det med att Facebook vet till exempel genom mobilens positionsdata att personerna stod bredvid varandra, att grannen googlade på hästsadlar vid samtalet och då tänker algoritmen att du också kan vara intresserad av det
      ”Hur fan kunde Facebook veta att jag pratade med min granne om hästsadlar?”  Måns Jonasson på Internetstiftelsen förklarar det med att Facebook vet till exempel genom mobilens positionsdata att personerna stod bredvid varandra, att grannen googlade på hästsadlar vid samtalet och då tänker algoritmen att du också kan vara intresserad av det.  Foto: Gorm Kallestad/TT

      Han hänvisar till exempel till när Facebook blev ”påkomna med fingrarna i syltburken” i Cambridge analytica-skandalen. Företaget lämnade ut data till Cambridge Analytica så att det senare kunde försöka påverka amerikanska väljare att rösta på Donald Trump.

      – Det som blir så effektivt är att när företagen vet tillräckligt mycket om dig kan de skräddarsy en världsbild i ditt flöde, som sedan gör att du agerar på ett visst sätt, säger Björn Regnell.

      Övervakningsoro

      Allt fler internetanvändare känner av övervakningen på internet och oroar sig för att den digitala integriteten ska kränkas av storföretag eller myndigheter. Det fastslog Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2020.

      – I Sverige är fler oroliga för övervakning av privata företag, primärt de amerikanska Facebook och Google till skillnad mot hur det ser ut i världen där många är oroade över att bli övervakade av sina egna myndigheter, polisväsende, militär eller politiker, av staten, säger Måns Jonasson.

      År 2019 kände sig nära hälften av svenska internetanvändare övervakade på nätet. Nästan lika stor var oron över att stora företag som Facebook och Google inkräktar på den personliga integriteten och 2020 hade siffran gått upp från 46 till 52 procent, enligt Svenskarna och internet.

      Däremot är endast 18 procent oroade över myndigheters inkräktande på den personliga integriteten och majoriteten, 51 procent, är inte det.

      Det är sociala medievanor och vad vi gör på internet är vad som gör att folk drar öronen åt sig, förklarar Måns Jonasson.

      – Vi har de senaste åren haft flera uppmärksammade skandaler där persondata har läckt både i Sverige och internationellt. Cambridge Analytica-skandalen bidrog till att frågan kom upp på agendan och göra folk oroliga. Majoriteten har låg teknisk kunskap och förstår inte vad som händer med deras data, säger Måns Jonasson.

      Finns faror

      Men han tycker inte att det finns anledning att som privatperson oroa sig för allvarligt missbruk av den data som samlas in.

      – Men det finns skäl att gemensamt fundera på vilket samhälle vi bygger med all data som vi delar med oss av och vad vi vill att den ska kunna användas till. Själv har jag gått från att vara alarmist, för att jag är så medveten om farorna, till att se att ändå förhållandevis få skandaler uppmärksammats. Men med det sagt finns det faror.

      Kaka, eller cookie, är i internetsammanhang små textfiler som en webbplats begär att få spara på användarens dator, surfplatta eller mobil. När du går in på en webbplats första gången ser du en textruta som ber dig tillåta kakor.

      – Målet med kakor är att sätta en post-it-lapp på din rygg, så sajterna vet att det är du som kommer tillbaka. Ofta handlar det om statistik, att veta hur många unika användare sajten har, men andra behov kan vara att för att logga in och visa specifikt innehåll behövs post-it-lappen för veta att det är webbläsare nummer 72, säger Måns Jonasson.

      Obligatoriska kakor

      På Internetstiftelsens webbplats går det att läsa ”att obligatoriska kakor krävs för att webbplatsen ska fungera. Det kan vara funktioner som gör att du kan fylla i formulär, inställningarna för dina personliga preferenser eller inloggning. I din webbläsare kan du välja att blockera eller ställa in så du blir varnad för dessa kakor, men tänk på att hela eller delar av webbplatsen inte fungerar då. Obligatoriska kakor lagrar inte någon personligt identifierbar information”.

      Men för användare i allmänhet kan det vara svårt att förstå vad de olika kak-alternativen innebär.

      – Jag ser det som en medveten desinformation. Webbplatserna har ett krav att vara öppna med kakor och då gör många en dialogruta som är svår för användaren att förstå. På vissa sidor är det extra svårt att ändra inställningar till att stänga av allt som inte är nödvändigt, säger Björn Regnell.

      Dålig transparens

      Hans kollega Stefan Larsson kom förra året med rapporten Dataekonomier – om plattformar, tredjepartsaktörer och behovet av transparens på digitala marknader. En av hans slutsatser är att användare inte upplever att företag är transparenta med vem som tar del av datan och vad den används till. Ofta tycks medgivandet till datainsamling vara icke-informerat, enligt rapporten.

      En tredjepartskaka innebär att data skickas till en tredje part, till exempel Facebook eller ett företag som vill veta hur du surfar vidare från en annons.

      – Tackar man ja till övervakningskakor blir din information en handelsvara i flera led. Vad som händer är svårt för gemene man och även för mig som dataprofessor att genomskåda. Rent tekniskt går det att kartlägga vad som skickas till och från min dator, men inte vad som händer i nästa steg och i nästa, säger Björn Regnell.

      Kritiken mot tredjepartskakor handlar om insamlingen av stora mängder data och att tredjepartskakor från flera olika webbplatser också kan användas för att bygga en användarprofil av dina intressen och ditt beteende på nätet.

      – De stora spelarna har ett sådant maktövertag på grund av sin enorma mängd data. De som är med och bidrar till datainsamlingen får en liten av del av pengaströmmen mot att de delar med sig allt om sina användare, säger Björn Regnell.

      Björn Regnell tycker att lagstiftare skulle kunna sätta press på företagen för att förenkla för användarna.

      – I ett första steg skulle man kunna kräva att enbart nödvändiga kakor är det förinställda valet. Men det skulle naturligtvis bli ett ramaskri i annonsbranschen för nu bygger det ju på att man inte orkar tacka nej.

      Apples webbläsare Safari begränsade tredjepartscookies 2017, Mozillas Firefox blockerade det 2019 och Google, som äger världens största webbläsare, Chrome, sa samma år att de ska sluta stödja tredjepartscookies 2023.

      NSA-konsulten och visselblåsaren Edward Snowden avslöjade att statliga myndigheter som NSA skaffade sig data via privata aktörer
      NSA-konsulten och visselblåsaren Edward Snowden avslöjade att statliga myndigheter som NSA skaffade sig data via privata aktörer. Enligt hans läckta dokument samarbetade den svenska, tyska, franska och spanska underrättelsetjänsten med den brittiska signalspaningsbyrån för att utveckla metoder för massövervakning av nät- och telefontrafik. Foto: Armando Franca/AP/TT

      – Annonsörerna har blivit allt bättre på att använda kakor för att spåra vad vi gör och till exempel Google och Facebook med sina jättelika nätverk kan skapa sociografer om oss. Det upplevs skrämmande och har gjort att vi inom EU beslutat att det ska vara möjligt att tacka nej till kakor, säger Måns Jonasson.

      Han syftar på kaklagen, som bygger på ett EU‑direk­tiv från 2011 och har tolkats så att användaren måste ge tillstånd för varje kaka. En annan tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång genom en inställning i webbläsaren, enligt Computer Sweden och IDG.

      EU:s GDPR

      Utvecklingen har lett till att en större medvetenhet om betydelsen av användardata och att länder blivit överens om tydligare regler om vad som får samlas in och hur det får användas. Det är till exempel bakgrunden till EU:s dataskyddsdirektiv, GDPR, som reglerar behandling av personuppgifter, enligt Internetstiftelsen.

      – GDPR är ett sätt för EU att reglera hur webbplatser får hantera vår persondata när de lagrar den, var lagras den, hur sparas den och så vidare. Det som ställer till det är att det dyker upp ytterligare en ruta att godkänna.

      Dataskyddsförordningen, GDPR, infördes 2018. Det är avgörande om uppgiften, enskilt eller i kombination med andra, kan knytas till en levande person. Typiska personuppgifter är personnummer, namn och adress.

      Men en risk är då att både kakor och GDPR är svårt att förstå och att de flesta tackar ja ändå.

      – Jag tycker att kakdebatten och GDPR-debatten skapar mer oro än löser problem. I sig är kakor inget allvarligt utan det handlar om vad vi vill att företag och myndigheter ska kunna göra med vår data, säger Måns Jonasson.

      Nyvakna politiker

      Måns Jonasson tycker inte att det är en framkomlig väg att alla ska lära sig hur kakor och GDPR fungerar.

      – Vi behöver gemensamt ha regler för vad företag och myndigheter får göra, som är transparent för användarna. Men vi ser ett slags nyvaket beteende i politiken där man sent märkte att internet blev en stor grej och förde med sig nya utmaningar. Nu försöker man komma ikapp och lappa ihop något, säger Måns Jonasson.

      Jag får tag på Emanuel Karlsten på cykeln när han är på väg hem. Det är september och blåser. Emanuel Karlsten är krönikör i Göteborgs-posten och och publicerar egen journalistik på plattformen Patreon, där prenumeranter betalar för hans artiklar.

      – Appar blir bättre av att veta vem du är, var du är och vad du behöver för att presentera en bättre upplevelse, säger Emanuel Karlsten.
      Men han förstår att människor kan känna sig övervakade när de till exempel får träffande annonser. Det beror på att de flesta inte förstår tekniken, menar även han.

      Själv känner han sig inte övervakad på internet.

      – Jag är en del av ett kapitalistiskt, kommersiellt samhälle och jag godtar premissen att jag delar min data mot att jag får ta del av en tjänst och erbjuds en rad produkter som berikar mitt liv. Företagen lever på vårt förtroende och går de över gränsen, riskerar de att dra undan mattan för hela företagsidéen, säger han.

      Han pekar på Altavista och hur ökad annonsering till slut blev deras fall.

      Altavista var den populäraste sökmotorn på webben från dess lansering till ungefär 1999, då populariteten minskade bland annat för att reklam och kommersiella tjänster infördes på sidan.

      – Det finns en konsumentmakt, inte så stark som man kanske vill, monopolet är rätt så starkt hos jättarna, men jag tror att den håller företagen i schack, säger Emanuel Karlsten.

      Mer riktad reklam

      Annonsering är inget nytt, menar Emanuel Karlsten. På Wikipedia går att läsa att de första tidningsannonserna kom med den svenska tryckfrihetsförordningens införande 1766.

      – Det som har hänt är att reklam blivit mer riktad, vilket för vissa skapar den här känslan av att vara övervakad, men man har alltid varit produkten som företaget har, säger Emanuel Karlsten.

      Han är också en av dem som hellre vill få skräddarsydda än allmänna annonser.

      Enligt Sveriges konsumenter är ungefär en femtedel, 18 procent, positiva till den så kallade personanpassade reklamen. Olika opinionsundersökningar har under det senaste året visat att en majoritet av svenska konsumenter är negativt inställda till riktad reklam, och det som kan kallas kommersiell övervakning: 58 procent anser att det är orimligt att företag samlar in data och skapar profiler om konsumenter för att rikta reklam baserat på tidigare inköp, uppger organisationen.

      Mattias Beijmo, digitaliseringsexpert och författare, pekar mer på problemen med övervakningen.

      Mattias Beijmo, digitaliseringsexpert och författare
      Mattias Beijmo, digitaliseringsexpert och författare.Foto: Lisa Mattisson

      – Övervakningen av våra digitala liv ökar dag för dag och lagstiftning och andra medel för att bromsa den saknas nästan helt, säger han.

      Han pekar ut tre anledningar till att det saknas regleringar. Det första är att företagen är beroende av intäkter. Det andra är att många tjänster, till exempel sociala medier, är gratis eller kostar relativt lite och att ”vi betalar med vår data”. Det tredje, enligt honom, är säkerhetspolitiskt och ses positivt så länge till exempel amerikanska myndigheter kan utkräva data från Facebook och Google för att både utreda brott och arbeta preventivt.

      – Myndigheter och militära aktörer älskar sociala medier och andra spårande appar för det hjälper dem att göra sitt jobb, säger Mattias Beijmo.

      Användarnas integritet

      Emanuel Karlsten tycker att det är viktigt att diskutera vilken data vi tycker att det är okej att dela med sig av och var gränsen går.

      – Det är bra att diskutera datainsamling, men vi ska undvika att falla in i ensidighet om en god och ond sida. Det är absolut så att vissa blir rika på tillgången på data, men för många är det en intäkt för att de gör en bra produkt eller tjänst, säger han.

      Han tar också upp att de finns företag som väljer att profilera sig på att värna om användarens integritet.

      – Apple, som inte är annonsfinansierad, valde nyligen att ta bort möjligheten för appar att hämta in data om sina användare utan att de uttryckligen gett lov, säger Emanuel Karlsten.

      Med ett uppdaterat operativsystem på Iphone ska du nu få upp en liten textruta när du börjar använda en app. Där står ungefär: ”Den här appen samlar in och sprider information i annonssyfte, vill du det eller inte”. Säger du nej går det att använda appen ändå. Det innebär att mindre data skickas vidare från telefonen.

      – Apple, som positionerar sig som ett integritetsmedvetet företag, kan göra det för att sparka Facebook och Google i arslet. Det gör att det också svårare för till exempel Facebook att rikta annonser mot Iphone-användare, säger Mattias Beijmo.

      Till exempel kan Facebook fortfarande samla in data från Iphoneanvändare; det vi delar och gillar i deras tjänst, men inte det som tidigare kom från andra appar, som hur du rör dig, vilka wifi-nätverk du kopplar upp dig på och vilka andra användare du är nära.

      – Sedan kommer Google och andra att hitta andra sätt att få information om dig, men de kommer att tvingas att följa efter, säger han.

      Skannade mobilfoton

      Men Apple fick nyligen kritik för sina planer att automatiskt skanna användarnas mobilfoton efter övergreppsbilder och nakenfoton i lagringstjänsten Icloud. Då togs risken för det sluttande planet upp. Apple uppgav att tekniken endast är framtagen för att identifiera och rapportera barnpornografi.

      Till skillnad från bland annat Google och Microsoft har Apple inte tidigare skannat användarnas bilder, rapporterar sajten Macworld.

      Mattias Beijmo menar att det både behövs regleringar på internationell nivå för att motverka övervakningen och att politiker i Sverige driver på i de här frågorna.

      – Rösta på politiker som skipar lagar som reglerar det här. Alla ska inte själv behöva fundera på vad man ska göra. Vi måste ha politik som reglerar det.
      Han säger att Internet utökar vår värld – i viss mån – men att Facebooks och Googles annonsalgoritmiska verksamhet skapar en smal åsikts- och tankekorridor.

      – Alla som läser det här, fundera hur ofta du sitter i soffan med din partner eller någon du träffar ofta och hur ni får upp samma saker i era flöden på sociala medier. Fundera på vad det gör för era konversationer och intryck av världen. Demokratiskt är det en stor risk.

  • Energi

  • Krönika

ANNONS