I somras vände sig till organisationen Djurens rätt till EU-kommissionen med ett klagomål om att Sverige inte uppfyller de krav som ställs i det så kallade försöksdjursdirektivet. Bland annat gällde det bristande kontroll av verksamheter kopplade till djurförsök. Enligt direktivet ska minst en tredjedel av dem som utför djurförsök kontrolleras årligen. Men Djurens rätts granskning visade att länsstyrelserna knappt klarade av att utföra hälften av kontrollerna, varpå organisationen krävde att kommissionen skulle undersöka Sveriges genomförande av kraven, samt ställa krav på åtgärder som bör vidtas för att komma till rätta med bristerna.

Fler kontroller av högriskverksamheter

Men nu backar Jordbruksverket från sin tidigare inställning om att föreskrifterna inte innehåller något som strider mot försöksdjursdirektivet. Myndigheten har tagit fram förslag på nya föreskrifter inom området, som nu är ute på remiss. Det handlar bland annat om att den så kallade riskklassificeringen numera ska göras på nationell nivå, vilket stämmer bättre överens med hur EU:s försöksdjursdirektiv är utformat.

Tidigare har länsstyrelserna själva klassificerat djurförsöksverksamheter och kontrollerat dem som bedöms utgöra störst risk för exempelvis lidande. Men i en del län finns flera stora verksamheter medan det i andra knappt finns en enda permanent verksamhet.

– Södermanland exempelvis har två användare registrerade med i huvudsak små verksamheter med tillfälliga djurförsök. Norrbotten har inga permanenta verksamheter, utan där kan det till exempel handla om observationsstudier på vilda djur. De tidigare reglerna har inneburit att Norrbotten årligen skulle utföra kontroller på småriskverksamheter, medan det i Stockholm, med 24 permanenta anläggningar och tusentals djur, inte har utförts någon kontroll på flera storriskanvändare, säger Peter Hultgren, sakkunnig på Djurens rätt.

Ytterligare en punkt som pekades ut som problematisk i anmälan till EU-kommissionen är de omkring 60 svenska verksamheter inom försöksdjursområdet som bedrivs i flera län och därför inte har kontrollerats av någon länsstyrelse. Ett problem som nu kommer att lösas då riskklassificeringen ska göras nationellt.

– Detta handlar inte om att tillfälliga verksamheter i Norrbotten aldrig ska kontrolleras, men de hamnar långt ner i riskklassificeringen, så de behöver inte kontrolleras varje år, vilket är av större vikt på de stora verksamheterna där det finns tusentals djur och en mycket större risk för lidande. Stockholm kommer exempelvis få många fler kontroller och även de verksamheter som föll mellan stolarna och aldrig kontrollerades, säger Peter Hultgren.

Kontrollobjekt

En annan förändring som Jordbruksverket föreslår handlar om vilka verksamheter som per definition ska klassas som kontrollobjekt, alltså de verksamheter som ska ingå i klassificeringen för kontroller – enbart de som utför själva djurförsöken eller även de som föder upp eller transporterar försöksdjur.

Enligt EU:s försöksdjursdirektiv är det bara de verksamheter som utför djurförsöken som klassas som kontrollobjekt. Djurens rätt har däremot menat att de svenska föreskrifterna omfattar alla som fått tillstånd för verksamhet med djurförsök enligt djurskyddslagen. Det är dock något som inte har varit tydligt definierat i föreskrifterna – fram tills nu. I Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter finns att införa ett stycke om att ett kontrollobjekt är en ”verksamhet som har tillstånd att få använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur enligt 7 kap. 2 § djurskyddslagen”.

– Även uppfödare, transportörer och tillhandahållare ingår i det svenska kravet över vilka som ska kontrolleras, vilket är hårdare än definitionen som försöksdjursdirektivet ställer. Det är bra att det blivit mycket tydligare nu, säger Peter Hultgren.

Han menar att förändringarna, utöver många fler kontroller, också kommer att innebära att alla verksamheter med tillstånd för djurförsök, oavsett om de har flera anläggningar och laboratorier eller inget alls, räknas som kontrollobjekt. Det sistnämnda skulle exempelvis kunna vara djurförsök i observationsstudier på vilda djur eller provfiske.

– Länsstyrelserna har tidigare tänkt på kontrollobjekt som anläggningar, men det är inte samma sak som en användare. Det kan finnas många användare på samma anläggning, exempelvis SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som har massa verksamheter för djurförsök. Det duger ju inte att dyka upp på SLU i Uppsala och tänka att nu har vi kontrollerat en användare, säger Peter Hultgren.

”Krävs mer resurser”

Men även om Djurens rätt är positiva till de förändringar som nu föreslås, finns det fortfarande en del farhågor. Djurförsöksverksamheten är det enda område inom djurskydd där det finns krav på ett visst antal kontroller. När reglerna nu blir tydligare och vissa län kan komma att få många fler kontroller att genomföra inom djurförsöksområdet, skulle det kunna leda till att andra verksamheter, som slakterier eller djuruppfödning, istället blir lidande.

– Det finns en ganska stor varningsklocka här. Om det inte tillkommer mer resurser till länsstyrelserna är risken stor att resurserna kommer tas från andra verksamheter, där det redan finns problem. Så vi är inte i mål än, vi är halvvägs, säger Peter Hultgren, som menar att det inte finns fler vinster att hämta från Jordbruksverket utan att bollen nu ligger hos politikerna att tillsätta mer pengar till länsstyrelserna.

Läs mer: 

Sverige anmäls till EU-kommissionen – för bristande kontroll av djurförsök