Det är inte troligt att ett beslut om en ny könstillhörighetslag kommer att hinna tas innan nästa val, var Lena Hallengrens besked igår när RFSL och Amnesty lämnade över mer än 38 000 namnunderskrifter med den uppmaningen. Med en eventuell ny regering är organisationerna oroade för att frågan helt ska glömmas bort.
Regeringen kommer troligen inte som utlovat att lägga fram en proposition som kan antas av riksdagen innan valet. Socialministern lovade under gårdagens möte att det kommer att finnas ett färdigt förslag, men alltså inget beslut. Anledningen hon anförde är att coronapandemin har försenat arbetet. Ett mycket nedslående besked, enligt RFSL.
– Vi är besvikna på regeringen. Det går inte att skylla allt på corona. Det fanns ett färdigt lagförslag 2018 som med lätthet hade kunnat arbetas om. Nu kommer det ett val emellan och vem vet vad som händer sedan? Om vi får en regering med Sverigedemokratiskt inflytande är vi rädda att denna fråga kommer att grävas ner och glömmas bort helt. Det är en katastrof för alla de transpersoner som väntar på att få sin identitet erkänd av staten, säger Deidre Palacios, förbundsordförande för RFSL.
Lena Hallengren sa under mötet att regeringens vilja inte har förändrats, utan att mycket politisk tid och andra resurser gått åt till att hantera pandemin det senaste ett och ett halvt året och att många frågor därför har fått skjutas på.
Skulle kunna snabbas på
Men lagförslaget från 2018 går att bygga på, och skulle kunna uppdateras snabbt, menar Deidre Palacios.
– Det skulle vara möjligt att påskynda hela processen. Det finns ett färdigt lagförslag som kan uppdateras och vi vet att en majoritet i riksdagen skulle rösta för, så det skulle gå att få igenom, säger hen.
Att det brådskar med en ny lag handlar inte bara om en rädsla kring vad som kan hända efter valet nästa år. Den befintliga lagen leder till att många transpersoner i dag lever med ett felaktigt juridisk kön, i väntan på att få det ändrat.
– Vi har en extremt förlegad könstillhörighetslag i dag. Många får vänta ett flertal år för att ändra sitt juridiska kön för att processen tar så många år. Det innebär att i sin vardag leva med ett felaktigt kön i sitt pass till exempel och att riskera att bli outad i olika situationer och utsatt för transfobi bland annat.
"Handlar om politisk vilja"
Att dela upp lagen i två så att delen om juridiskt kön behandlas separat från en medicinsk del skulle vara i enlighet med vad olika internationella konventioner säger och dessutom kunna snabba upp processen att få igenom en ny lag om den juridiska delen. Men även när det handlar om medicinska utredningar och möjligheten till underlivskirurgi, så är det inte många ändringar som egentligen behövs, menar Deidre Palacios.
– En av punkterna i det förra lagförslaget som fick kritik från Lagrådet var att det inte fanns tillräckligt med evidens kring att genomföra underlivskirurgi på personer under 18 år. Men nu ska gränsen på 18 år kvarstå, så det är en relativt okomplicerad del i processen kvar.
Mycket handlar om politisk vilja, anser hen.
– Migrationslagstiftningen är ju ett exempel där det gått extremt snabbt trots pandemin. Finns det en vilja så ser en till att få igenom den. Detta har utretts under 14 års tid nu.
Läs mer:
