Startsida - Nyheter

Energi · I blickfånget

En lekfull konstutställning i skogen

Siv Häglunds guldbro glimmar mycket vackrare än guldbron vid Slussen i Stockholm.

Siv Häglund ärvde en gotländsk skog. Och så gick hon i pension. Sen kom coronapandemin, och livet behövde plötsligt levas på ett annat sätt. Då fyllde hon skogen med konst för både stora och små och lät den bli en föränderlig konstutställning.

När Siv Häglund gick i pension ville hon ha något att göra. Hon ville också vårda skogen, som hon fått i arv av sina föräldrar, och hon är konstintresserad. Dessutom slog coronapandemin till med påföljande restriktioner. Ur detta mynnade utställningen Konstiskog.

– Jag började låtsas att skogen var mitt jobb. Jag började hugga ved och röja i min skog och när jag hade rensat så blev det som en utställningslokal i skogen, säger Siv Häglund.

Det var början på den här utställningen, men redan 2013 hade hon varit med i en annan utställning, Träd in, där skogen stod i fokus. Även det på Gotland, men i Väte.

–  Då gick jag in för träd i alla dess former och gjorde bland annat träd-skulpturer. Några av dem står där uppe i min skog nu, och de får väl återgå till naturen så småningom. Det är svårt att få plats med trädskulpturer hemma, säger hon.

Siv Häglund ville ta hand om och vårda sin skog, enarna blev som ett dagligt beting.

– Det blev som en sporre att ta ner mer och mer enar, skogen växer igen om man inte gör något och nu kunde ljuset komma in igen.

Siv Häglund lät skogen bli hennes nya arbete – hon högg ved, röjde och gjorde fint. Till slut blev det som ett galleri. Foto: Elisabeth Ubbe

Tomtar, troll och enbärsdricka

En sak till bidrog till att Siv Häglunds skogsskapelse växte fram; att hon är med i EU-projektet Skogens kraft, som arbetar med fortbildning kring skogen och vad man kan göra med den. I projektet lyfts olika skogsnäringar som: mat, upplevelse, boende och upplevelse. De medverkande har också egna projekt med skogstema.

– Mitt bidrag är ”Konstiskog-upplevelsen”, säger Siv Häglund.

I utställningen, som Siv Häglund beskriver som ”inte konstant utan ständigt föränderlig” finns bland annat en skogsstig på en och en halv kilometer där besökarna kan upptäcka konstverk längs vägen. Stigen leder till ett naturrum där konsten fått plats.

– Där finns en  ”enrummare” som man kan gå in i, det är som en liten konsthall, som vi har byggt en liten bro till. 

På invigningen bjöds besökarna på smakprov av sånt som tillagats med skogsingredienser, som enbärsdricka, pesto med kajp, enbär och granskott och muffins med ängssyra. De här skogsvandringarna med provsmakning planerar Siv Häglund att fortsätta med. Hon håller på att bygga upp en verksamhet i skogen säger hon: 

– Det är fler som har sagt att de vill gå och sommarfolk brukar vilja göra sådana här saker, så jag tror det kommer bli fler tillfällen. Det är populärt nu med hälsobad och skogsbad. 

I hennes skog finns även ett litet björnide för barn och lite tomtar och troll här och var.

– Min vision med projektet är att vårda skogen som man har till låns ett tag inte skövla den, säger Siv Häglund och berättar att utställningen ska finnas kvar tills den återgår till naturen.

Yogaträdet – en plats för lugn och vila. Foto: Elisabeth Ubbe

Recyclad konst

I utställningen finns även plats för gästutställare som arbetar i olika material,  något som redan hörsammats.

– En kompis kom med keramik, så att någon skulle få upptäcka den i skogen. En annan kompis har placerat två geocachear i min skog och min dotter hade en liten gästutställning med målade maskrosknoppar som fladdrade däruppe i skogen.

Själv har hon också, utöver trädskulpturerna, gjort plats för några av sina andra tidigare verk i skogen. En form av konstrecycling:

– Några saker från när jag jobbade i skolan i Korpilombolo, som var med på en utställning där, har jag hängt fritt i en gren. Ett fönster från en utställning i Roma kungsgård, Äga rum, har fått komma upp i skogen också.

Ett litet bord med virkad spetsduk mitt i skogen. Där finns konst i olika material och det har även varit gästutställningar. Foto: Elisabeth Ubbe

Ett leende på läpparna

Själva skogen hon har är lite speciell och lite dramatisk, berättar Siv Häglund. I hennes skog finns en klintkant, som jägarna brukar kalla ravinen, nära en av Gotlands få sjöar, Sigvalde träsk, men det Siv Häglund framför allt upplever i skogen är lugn. Hon mår bra när hon har varit i skogen. Flera gånger under intervjun säger hon också att hon gillar att leka ute i skogen och i hennes tankar runt utställningen framträder en lekfullhet.

– Konst ska gärna vara lite lekfullt och dubbeltydigt, liksom ha ett leende på läpparna, säger hon.

Och det är precis det hon önskar att besökarna ska ta med sig från hennes skogsutställning: ett leende på läpparna.

Kontakta Siv Häglund på mejl om du vill ta del av utställningen: hlundsiv@gmail.com

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV