Zoom

Rasister mobiliserar inför kyrkovalet: ”Nationen är en Guds gåva”

Alternativ för Sverige bildades inför riksdagsvalet 2018.

Rasistiska partier storsatsar på kyrkovalet. Alternativ för Sverige vill ”ta tillbaka kyrkan”. Sverigedemokraterna blåser till strid mot ”vänsterliberaler” som de menar styr kyrkan. I skottgluggen står arbetet med hbtqi-frågor och dialog med muslimska samfund. ”SD och andra vill kväsa biskopar som tar ställning”, säger Socialdemokraternas Jesper Eneroth.

Kyrkovalet – valet som Gud glömde. Så har den putslustige kunnat raljera över det monumentalt låga valdeltagandet i kyrkovalet. Men sist det begav sig var antalet röstande högre än någonsin. Detta trots att Svenska kyrkans medlemsantal stadigt sjunkit under lång tid och allt färre därmed fått rätt att rösta. På många håll var köerna långa och valdeltagandet landade på 19 procent.

Jesper Eneroth tror att förklaringen ligger just i mobiliseringen från – men framför allt emot – de rasistiska krafterna.

– Människor som vanligtvis kanske inte är så intresserade av den kyrkopolitiska debatten insåg att ”vänta nu, här är ett parti som vill göra Svenska kyrkan till något helt annat än vad den är”. Det tror jag skrämde och drog folk till vallokalerna, säger han.

Minst lika mycket står på spel när det är dags för val igen den 19 september, anser han. Inte bara Sverigedemokraterna lägger krut på kyrkovalet. Nu hoppas Alternativ för Sverige (AfS), partiet som inhyser flera avhoppade och uteslutna före detta SD-politiker, göra det som SD gjorde redan 2001: få mandat i Kyrkomötet, Svenska kyrkans riksdag.

Biskopar och andra teologer som argumenterat för en öppnare migrationspolitik har kritiserats från bland annat SD-håll
Biskopar och andra teologer som argumenterat för en öppnare migrationspolitik har kritiserats från bland annat SD-håll. Socialdemokraternas Jesper Eneroth vill försvara biskopars rätt att ta ställning. Foto Tro och Solidaritet

Till tonerna av ”Den blomstertid nu kommer” beklagar sig AfS Gustav Kasselstrand över att Svenska kyrkans utveckling i partiets till synes påkostade valfilm. Svenska kyrkan ”ägnar sig tyvärr åt invandring, vänsteraktivism och hbtq-frågor”, slår han fast.

”Kyrkan är i dag inte en folkkyrka, utan en politisk aktör som splittrar folket”, fortsätter Kasselstrand i filmen medan en bild från ett samtal mellan ärkebiskop Antje Jackelén och en imam fladdrar förbi.

Prästen Axel W Karlsson kandiderar för AfS i Göteborgs stift, även om han själv inte är medlem i partiet. Han anser att Svenska kyrkans engagemang för en öppnare migrationspolitik är ett exempel på hur organisationen bidrar till att ”splittra folket”.

– Svenska kyrkan har okritiskt och ansvarslöst bejakat den enorma invandring vi haft i Sverige, säger han.

De som anser att den kristna etiken ger kyrkan en skyldighet att ta ställning för ökat flyktingmottagande har fel, anser han.

– Nationen är en Guds gåva. Det är nationen och det egna folket vi i första hand är kallade att ta ansvar för, säger Axel W Karlsson.

I enlighet med den synen ska kyrkans sociala insatser riktas till svenskar, står att läsa i partiets valmanifest. Vilka som betraktas som svenskar framgår inte.

Hbtqi-frågor är inget Svenska kyrkan ska ägna sig åt, enligt partiet. Axel W Karlsson menar att det i dag föds för få barn och att han kyrkan ska hylla det han kallar ”vanliga” familjer.

– I varje tid finns det modeidéer som blir överdrivna. Den här regnbågsideologin liknar religion och det blir problem när man ska förena den med kristendomen. Ett land måste bestå av familjer, varifrån ska ska annars de barn komma som de icke-binära anser sig ha rätt att adoptera? säger Axel W Karlsson, utan att skilja mellan sexualitet och könsidentitet.

Hbtq-certifiering ifrågasätts

Just arbetet med hbtqi-frågor menar Margareta Karlsson, ordförande för nomineringsgruppen Öppen kyrka, står på spel i kyrkovalet. Någon omedelbar risk för att kyrkomötet skulle riva upp beslutet från 2009 om att viga samkönade ser hon inte. Men långt ifrån alla är entusiastiska exempelvis inför att församlingar hbtq-certifieras med ”Regnbågsnyckeln”, konstaterar hon.

– Det är i högsta grad levande frågor. Det räcker inte med att präster viger samkönade, det gäller att samtliga som arbetar inom kyrkan ska ta emot människor tas emot med öppenhet och bejaka kärleken oavsett kön, säger Margareta Karlsson.

Vikten av dialog med andra religioner har varit en av Antje Jackeléns käpphästar under hennes tid som ärkebiskop. Särskilt när dialogen förts med muslimska företrädare har den upprört konservativa och rasistiska krafter. Såväl Alternativ för Sverige som Sverigedemokraterna hör till de som är kritiska. Mona Olsson, ordförande för Vänstern i Svenska kyrkan, är angelägen om att slå vakt om religionsdiaologen. Det handlar inte bara om teologiska samtal, understryker hon utan också om praktisk samverkan för att möta oro och motsättningar i närsamhället exempelvis i samband med grova brott.

– Här i arbetarstaden Norrköping är det mer hands on. När det bränner till, då ringer man varandra. Man känner varandra och samarbetar, säger Mona Olsson.

Tro och politik hör ihop, enligt Mona Olsson, ordförande för Vänstern i Svenska kyrkan
Tro och politik hör ihop, enligt Mona Olsson, ordförande för Vänstern i Svenska kyrkan. Foto: privat

Ett återkommande budskap från rasistiska krafter är att Svenska kyrkan blivit en ”megafon” för ”vänsteråsikter” och syftar exempelvis på biskopars ställningstagande mot åtstramningarna i migrationspolitiken. SD skriver i sitt program om att ”vänsterliberal” politik genomsyrat kyrkan under lång tid och att det orsakat skador som det kommer ”ta lång tid att reparera”. Socialdemokraternas Jesper Eneroth menar att det är viktigt att stå upp för teologernas rätt att yttra sig.

– Jag oroas över Sverigedemokraterna och andra som vill kväsa biskopar som står upp för de idéer man tror på och begränsa deras rätt att ta ställning, säger han.

Olika syn på relationen mellan kyrka och politik

Synen på relationen mellan kyrka och politik präglar diskussionen inför kyrkovalet på flera sätt. Öppen kyrkas Margareta Karlsson vill att de kyrkliga frågorna ska stå i centrum, utan att det finns partipolitik i botten. Många av de kyrkopolitiska företrädarna saknar kontinuerlig kontakt med kyrkan, anser hon.

– Att sitta och besluta om exempelvis gudstjänsters utformning om man aldrig går i kyrkan, det tycker jag blir märkligt, säger Margareta Karlsson.

Kyrkans arbete med hbtqi-frågor står på spel i valet, anser Öppen kyrkas Margareta Karlsson
Kyrkans arbete med hbtqi-frågor står på spel i valet, anser Öppen kyrkas Margareta Karlsson. Foto: privat

Vänstern i Svenska kyrkan är som organisation partipolitiskt obunden, även om de flesta medlemmar tillhör Vänsterpartiet. Tron har politiska konsekvenser, menar Mona Olsson.

– Vi kan köpa skor åt de som behöver, men måste också svara på Cornelis Vreeswijk fråga om varför somliga går i trasiga skor. I dag ser vi till exempel hur kraven för att få försörjningsstöd blir högre och högre i många kommuner. Det slår över på diakoniarbetet som är Svenska kyrkans socialtjänst. Då måste vi driva politisk förändring, inte bara sätta plåster på såren.

Om det höga valdeltagandet från valet 2017 håller i sig lär de rasistiska partierna få svårt att få reellt inflytande. I förra valet landade SD strax under tio procent och inte heller de nomineringsgrupper som de önskar sig samarbete med hade några större framgångar. Konservativa Frimodig kyrka, Kristdemokraterna i Svenska kyrkan och Borgerligt alternativ, en grupp sprungen ur Moderaterna, samlade tillsammans drygt 15 procent av rösterna.