Glöd · Ledare

Glasgow behöver en party pooper

Så var de samlade i Glasgow och Cop26 igång. Men redan innan hade G20-ländernas ledare kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad. Det lät ju fantastiskt, ja lite för bra att vara sant. Eftersom G20-länderna står för 80 procent av de globala utsläppen så vore ett åtagande från dem som stoppar uppvärmningen innan 1,5 grad helt avgörande för mänsklighetens framtid.

Problemet är bara att det är ett helt substanslöst beslut. När de skulle komma överens om konkreta åtgärder så ansågs till exempel uttalandet
”Vi kommer att göra vårt yttersta för att undvika att bygga ny kolkraft utan koldioxidinfångning, med hänsyn taget till nationella förutsättningar”
för radikalt.

Efter ett antal vändor där det vattnades ur mer och mer blev det istället: ”Vi kommer att samarbeta om utbyggnad och spridning av teknik med noll eller låga koldioxidutsläpp samt förnybar teknik, inklusive hållbar bioenergi, för att möjliggöra en övergång till energisystem med låga utsläpp. Detta kommer också att göra det möjligt för de länder som åtar sig att fasa ut investeringar i ny kolkraft utan koldioxidinfångning att göra det så snart som möjligt.”

De lovar alltså inte att sluta med kolkraft, nej, de lovar inte ens att sluta bygga ut den, utan de ska samarbeta för att skapa möjlighet för dem som vill att sluta investera i ny kolkraft. Det är garanterat inte ett beslut som kommer hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grad eller ens 2 grader.

Redan under de första dagarna i Glasgow har vi också hört många vackra uttalanden som låter som att allt fler nu förstår allvaret. Men när det kommer till konkreta förslag och åtaganden tyder det mesta på att de som förhandlar i Glasgow inte har förstått mer än de på G20-mötet. Vi kommer förstås även därifrån få höra löften om 1,5 grad. Vi kommer få höra en massa löften om samarbeten och ekonomiska satsningar på ditt och datt. Förhoppningsvis blir det även några ekonomiska löften från den rika delen av världen om klimatfinansiering till den fattigare delen. De vill säga från dem som skapat denna kris till dem som främst drabbas av den.

Men mer troligt är att de rika länderna vill lägga det mesta av pengarna på egna satsningar. Så de likt regeringen i Sverige kan smörja medelklassen med sådant som elbils- och elcykelsubventioner istället för att stänga ner fossilindustrin.

Problemet är att de där orden och löftena om mer pengar löser ingen klimatkris, det håller inte uppvärmningen till under 1,5 grad. Det finns bara två saker som gör: stoppa eldandet med de fossila bränslena och låt skog och annan natur som tar upp koldioxid får verka så ostört och effektivt som möjligt. Därför är de enda löftena som du kan glädjas åt de som konkret stänger ner fossildriven verksamhet nu. Som drar in alla subventionerna av fossildriven verksamhet nu. Som slutar massavverka skog nu.

Men att stoppa fossilindustrin innebär också att bromsa ekonomin. Att säga att vi i den rika delen av världen måste minska vårt välstånd. Det är därför makthavarna hellre pratar om gröna investeringar och jobb. Ingen vill vara den där party poopern. Men det är först när party poopern dykt upp i Glasgow och fått alla de fossildopade att inse att festen är över som klimatkrisen kan tas tag i på riktigt.

Extinction rebellion stoppade flyget på flera flygplatser runt om i landet helgen som gick.

Regeringen vill ge polisen möjligheter till hemlig övervakning av personer som inte ens är misstänkta för brott.