Mekanismer bakom våld i segregerade områden och vad som krävs för att fängelsedömda inte ska återfalla i brott. Forskning på dessa områden belönas med Stockholmspriset i kriminologi.
Priset har delats ut sedan 2006, men förra året satte pandemin krokben för möjligheten att utse en vinnare. Nu presenteras därför både 2021 och 2022 års pristagare på en gång.
Den amerikanske sociologen Elijah Anderson tilldelas 2021 års pris för sin forskning om ”mekanismer som ligger bakom våldet i socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade områden som starkt bidragit till vår förståelse för hur olika typer av sociala interaktioner bland unga människor, leder till våld”.
– För svensk del pratar vi alldeles för lite om och försöker förstå de där mekanismerna som gör att unga män i de utsatta förorterna tycker att status och heder är viktigare än livet och är beredda att båda dö och döda för att försvara en hierarkisk position. Om detta skriver Anderson på ett sätt som vi kanske behöver lära oss av, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi och en av juryns två ordförande.
"Muskler och våld"
TT: Vad är det för mekanismer han beskriver som du menar kan vara relevanta för oss?
– Där finns dimensionen av begränsade möjligheter att leva ett normalt samhällsliv, inte bara i termer av att du inte klarar av utbildning eller den förväntade yrkeskarriären. De där möjligheterna finns inte i din föreställningsvärld, de som har lyckats i din omgivning är de som är gangstrar.
– I din miljö måste du kämpa för status och anseende, eller heder som man ofta säger. Det gör du med de små medel du har. För en del unga män handlar det om att ta till muskler och våld. Räcker inte det tar man till skjutvapenvåld.
Få möjligheter
2022 års pris delas av två andra amerikanska forskare, Francis Cullen och Peggy Giordano för deras forskning som ”visar på betydelsen av adekvat behandling under och efter fängelsetiden för att minska risken för återfall i brott”.
Peggy Giordano har kommit fram till att det krävs en ”kognitiv förvandling”, som på djupet förändrar individens bild av sig själv och sin omgivning för att denne ska lämna den kriminella banan.
– För att den här förvandlingen ska vara möjlig måste man bland annat förse personen med möjligheter till livsförändring, säger Jerzy Sarnecki.
Innehåll krävs
Francis Cullen å sin sida har varit en av de forskare som vänt den tidigare rådande synen på brottslingar om att ingen behandling fungerar för att förändra dem, till att det visst går.
– Han säger att fängelse i sig ger inga brottsförebyggande effekter, men välfungerande, vetenskapligt beprövade behandlingsmetoder kan förebygga brott och vara mycket effektiva, säger Jerzy Sarnecki.
Sarnecki konstaterar att det i dag pratas mycket om strängare straff, men desto mindre om vad straffen bör innehålla.
– Det här med behandling på fängelset har kommit i skymundan på ett väldigt oroande sätt. Francis Cullen säger att ”ni måste fortsätta med behandling, annars är fängelse ganska meningslöst”.
