Energi

Må bättre med smart inredning

Det som finns runt omkring oss påverkar oss mer än vad vi tror.

Om vi utformar våra hem i samklang med våra grundläggande biologiska beteenden kommer vi att må bättre. Det är experten Isabelle Sjövall övertygad om. Hjärnforskningen berättar hur.

Kan vetenskapen lära oss hur vi ska designa våra hem och arbetsplatser? Ja, det tror Isabelle Sjövall, som är neurodesigner och är aktuell med boken ”Designfulness” (Bokförlaget Langenskiöld).

– Neurodesign handlar om hur hjärnan reagerar på design. Vi vet att vi får kroppsliga reaktioner på fysiska miljöer. Jag menar att hjärnforskningen kan revolutionera hur vi bor, arbetar och lever – om vi tar den till oss, säger hon.

Isabelle har utbildat sig både vid Handelshögskolan i Stockholm, Accademia Italiana i Florens och Institute of Psychiatry, Psychology and Neuroscience vid King’s College i London, och den forskning som hon har gått igenom visar att återhämtning, stress och kreativitet påverkas av hur rummen vi vistas i ser ut och får oss att må. Vårdtider på sjukhus kan förkortas med rätt miljö, kreativiteten på företag kan öka och elever kan ta till sig kunskap bättre.

Något förenklat kan man säga att det finns vissa gemensamma saker som vi människor finner attraktivt, avstressande och behagligt. Dessa är oberoende av var i världen vi bor och från vilken kultur vi kommer ifrån. Många av faktorerna härrör i stället från våra förfäders liv på savannen. Forskarna har ringat in tre saker som påverkar oss utan att vi är medvetna om det, enligt Isabelle Sjövall.

Det första är hur organiserat ett utrymme är. Det andra hur intressant det är, om det lockar till utforskande. Det tredje handlar om hur personligt och komfortabelt utrymmet eller rummet upplevs. I forskningen använder man de engelska begreppen: coherence, fascination, hominess. Sammanhang, fascination och hemmakänsla eller mysfaktor.

– Det handlar om symmetri, balans, former och kulörer som påminner om naturen. Saker som går att använda i arkitektur och inredning, säger Isabelle.
Skapar vi sådana miljöer – både hemma och i det offentliga – främjar det ett hälsosammare liv eftersom de fungerar avstressande.

– Den mänskliga hjärnan har inte förändrats nämnvärt under tiotusentals år, men den miljö de flesta av oss lever i dag står i skarp kontrast till savannen där våra hjärnor en gång utvecklades.

Hjärnan uppfattar runda former som mindre hotfulla än spetsiga
Hjärnan uppfattar runda former som mindre hotfulla än spetsiga. Foto: Johan Nilsson.

Intresset väcktes tidigt

För Isabelle Sjövall började intresset för inredning och välmående redan när hon som liten flicka sorterade sina nallar i färgordning på sängen. Hon möblerade ständigt om och grubblade över varför rummet kändes helt olika beroende på möblernas placering.

– Redan då förstod jag intuitivt att det hade betydelse. Med den kunskap vi har om hjärnan i dag kan jag förklara varför det är så, säger hon.

Genom att välja rätt belysning, färgsättning, möblering och former kan vi påverka våra sinnen positivt. Det finns några enkla knep.

Nummer ett är att ha ordning på sakerna. Sängen ska vara bäddad, det ska vara undanplockat och inte för rörigt.

Färgsättning och belysning är två andra viktiga komponenter. Dova nyanser i en färgskala som påminner om naturen kan fungera lugnande. Lägereldsliknande, varm belysning likaså.

– Det är också bra om det finns punktbelysning i lite olika höjdnivåer som går att dimra efter behov. Då hjälper man hjärnan att gå ned i varv på kvällen.
Även formen på och placeringen av möbler spelar in. Runda och organiska former tilltalar oss och de upplevs inte som hotfulla av hjärnan.

– Spetsiga föremål och vassa hörn däremot, tolkas som farliga och hotfulla av våra gamla stenåldershjärnor. När vi levde på savannen innebar de fara, förklarar Isabelle.

Gröna växter för luftkvalitet

Gröna växter förbättrar luftkvalitén samtidigt som de organiska formerna stimulerar kreativiteten.

Placera inte alla möbler längs väggarna eller mitt emot varandra. Det gör oss lätt obekväma eftersom det känns utmanande och lite obehagligt att bli konfronterad, hamna mittemot någon annan.

– Ställer man dem lite på snedden i stället bidrar det till en mer avslappnad känsla. Eller ta ett runt bord – det inbjuder till umgänge på ett helt annat sätt än ett rektangulärt eller fyrkantigt.

Ska man bara förändra ett rum i hemmet med neurodesign i åtanke ska man välja sovrummet, tycker Isabelle Sjövall.

– Sömnen är en grundbult för hälsan. Därför är sovrummet viktigt.
Välj blå eller gröna nyanser på väggarna och inred rummet spartanskt för att minska intrycken. Rensa bort all form av teknik. Här inne ska inga skärmar finnas.

– Belysningen påverkar den så kallade suprakiasmatiska kärnan i hjärnan. Den fungerar som kroppens dirigent och styr dygnsrytm och vakenhet, säger Isabelle.

Undvik blått och kallt ljus och ha täckande rullgardiner.

– Omge dig med mjuka material med tyngd i. Det verkar också lugnande.