Amerikanska styrkor börjar under lördagen formellt att dra sig tillbaka från Afghanistan. Därmed närmar sig USA ett avslut på sitt längsta krig.
I Afghanistan varnas för ökat våld från talibanerna.
– Jag beordrar er alla att utöka vägspärrarna i städerna och utföra kontroller vid inkörsportar.
Så löd budskapet från Afghanistans inrikesminister Hayatullah Hayat till landets polischefer sent på fredagen, då han varnade för att talibanerna kan passa på att genomföra nya attacker i samband med att USA nu på allvar börjar lämna landet.
Fullbordat i höst
Processen har påbörjats de senaste veckorna men satte formellt igång den 1 maj, ett datum som valts eftersom det fanns med som tidsgräns i en överenskommelse med talibanerna från i fjol. Då sades det dock att USA skulle vara ute ur Afghanistan vid det här laget, något som nu i stället blir av till 20-årsdagen av 11 september-attackerna i höst.
Fler helikoptrar än vanligt har hovrat över huvudstaden Kabul och den närliggande flygbasen Bagram när tillbakadragandet nu börjar ta fart. Afghanska säkerhetsstyrkor har satts i högsta beredskapsläge inför eventuella attacker. President Ashraf Ghani har försäkrat att landets egen militär är ”fullt kapabel” att hålla talibanerna stången och uppmanar upprorsrörelsen att lägga ner vapnen.
–Er förevändning att ni strider mot utlänningarna håller inte längre, sade Ghani i ett tal i veckan.
Upptrappade strider?
Många varnar dock för upptrappade strider när talibanerna ser chansen att gå hårdare åt de regeringsstyrkor som nu får klara sig utan amerikanskt flygunderstöd.
– Jag är rädd att ett nytt inbördeskrig bryter ut och att vi kommer tvingas lämna landet, säger Ghulam Nabi, som driver en butik i staden Herat.
Andra ser mer positivt på att de utländska styrkorna lämnar landet.
– De har dödat många människor i vårt land och endast fört med sig elände, säger cykeltaxiföraren Agha Shireen från Arghandab i det tidigare talibanfästet Kandahar.
Fakta: Afghanistan
Afghanistan uppskattas ha 38 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.
Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Krig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA.
Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor in i Afghanistan och störtade talibanstyret. Försöken att sedan dess bygga upp landet har kantats av våldsdåd och bakslag.
Efter sitt tillträde som USA:s president i januari lovade Joe Biden att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan innan den 11 september 2021, tjugoårsdagen av attackerna.
Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI
TT
