I enkäten från Kommunal svarade mer än var sjunde skyddsombud att det under den senaste månaden har förekommit situationer då personal inom äldreomsorgen har arbetat utan rätt skyddsutrustning.

I enkäten framgår det också att en del arbetsgivare medvetet begränsar användningen av skyddsutrustning. Mer än var tionde skyddsombud i enkäten uppgav att arbetsgivare försökt begränsa användning av nödvändig skyddsutrustning på arbetsplatsen eller inom deras skyddsområde.

– Detta är oerhört allvarligt. Det har snart gått ett år sedan pandemin startade och fortfarande ser vi brister inom äldreomsorgen. Bristande riktlinjer på arbetsplatser och otillräckligt med tid för personalen att göra sitt jobb. Detta är inget annat än ett svek mot dem som står i frontlinjen och bekämpar pandemin, säger Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin i ett pressmeddelande.

Solcellsbranschen är enligt många en viktigt del i den ”gröna omställningen” och branschen går mot ännu ett rekordår – med över 100 000 installationer uppskattar Svensk solenergi. Under 2023, under 2022 installerades 55 000 solcellsanläggningar.

Även arbetsplatsolyckorna väntas slå rekord, skriver Byggnadsarbetaren, och hänvisar till statistik från Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket som visar att arbetsplatsolyckorna ökat från 5 till 2020 anmälda olyckor till 94 bara hittills i år 2023.

Billigare solceller – ökad risk för olyckor

Enligt branschorganisationen Svensk solenergi kan en offert som exkluderar skydd, som byggställningar och fallskydd, bli cirka 30 procent billigare.

– Vi har inga konkreta belägg, men vi har fått rapporter om att vissa oseriösa aktörer på marknaden arbetar systematisk på det här sättet. Det vi gör är att se till att våra medlemmar inte gör det, säger Ludvig Bydén, verksamhetsutvecklare på Svensk solenergi, till Byggnadsarbetaren.

Det mest akuta är fallriskerna för man brister i fallskydd på bygge efter bygge. I mångt och mycket handlar det om okunskap. Sedan har vi stora ergonomiska risker. I många fall hantlangar man upp stora moduler, utan minsta hjälpmedel.”

Nedstängningarna i Norge under pandemin räddade mer än 2 000 liv, enligt beräkningar i en ny studie. Men det skedde till ett mycket högt pris – alltför högt, anser en forskare vid Norska Folkhelseinstituttet.

Enligt studien var kostnaderna per sparat liv i Norge under pandemin 12 miljoner euro. De som räddades var främst sköra äldre över 80 år, som också hade andra hälsoproblem.

– Kostnaden för de liv som räddades under pandemin är alltså runt 100 gånger högre än vad staten annars är villig att betala för behandling av dödliga sjukdomar hos människor i arbetsför ålder, säger Per Henrik Zahl, forskare vid Norska Folkhelseinstituttet (FHI) till Svenska Dagbladet.

I studien, som gjorts av FHI och svenska Statistiska centralbyrån, har dödstalen i Sverige och Norge mellan 2020 och 2022 jämförts.

Till följd av olika strategier fick pandemin olika förlopp i Sverige och Norge. I Sverige var dödstalen höga under våren 2020 samt mellan december 2020 och januari 2021. I Norge steg dödstalen från hösten 2021 och under större delen av 2022.

Per Henrik Zahl, som föredrar den svenska strategin, pekar på att dödstalen i Norge gick upp när restriktionerna släpptes.

I Norge drabbades främst barn och unga av att barnomsorg och skolor stängdes, vilket påverkade både den psykiska hälsan och inlärningen.

Och läkaretiken säger att det är en större synd att skada friska människor, än att inte hjälpa sjuka, Per Henrik Zahl till tidningen.