Radar · Utrikes

Frihandelsavtal ska lyfta Afrika ur fattigdom 

Kan ett frihandelsavtal gynna fattiga människor eller blir det snarare billiga kinesiska varor som i ännu högre utsträckning flödar in över kontinenten? Här Adjamé marknaden, i Aabidjan, Elfenbenskusten.

1, 3 miljarder människor. Så många är det som kan omfattas av det avtal som nu öppnar handeln mellan Afrikas länder – trots pandemin och en lång rad andra problem. Men vägen mot en öppen handel av varor och tjänster över gränserna är fortfarande lång.

Den nya marknad som skapats genom det afrikanska frihandelsavtalet AfCFTA beräknas omfatta upp emot 1,3 miljarder människor. Avtalet började gälla vid årskiftet 2021. Enligt Världsbanken kan frihandelsavtalet bidra till att 30 miljoner människor lämnar den extrema fattigdomen bakom sig.

– Det här är inte bara ett handelsavtal, det utgör även vår förhoppning om att Afrika ska kunna lyfta sig ur fattigdomen, sade Wamkele Mene, generalsekreterare för AfCFTA:s sekretariat, i samband med att avtalet trädde i kraft.

Stärkt handel mellan länder och nya arbetstillfällen

Förhoppningen är att uppgörelsen ska stärka handeln mellan afrikanska länder, men också driva på industrialiseringen, skapa nya arbetstillfällen och öka den afrikanska industrins internationella konkurrenskraft.

Tanken är även att kvinnor ska erbjudas nya möjligheter. Kvinnorna utgör en majoritet av den arbetskraft som är verksam inom den informella sektorn, där de i vissa länder utgör mellan 70 och 80 procent av personalen.

För att avtalet ska förverkligas fullt ut krävs det dock att länderna kommer överens om vissa återstående svårigheter  – däribland den avgörande frågan om vilka regler som ska gälla för varors ursprung.
Det handlar om de kriterier som avgör var en produkt ska anses ha tillverkats, vilket ligger till grund för många handelsregler. De länder som ingår i AfCFTA uppges ha kommit överens om de flesta av dessa regler, och förhandlingarna förväntas bli helt slutförda till sommaren.

Men det kommer ändå att dröja länge innan frihandeln kommit igång på allvar. Wamkele Mene har påpekat att mycket återstår att göra, bland annat i form av en utbyggnad av infrastrukturen – och att ländernas tullmyndigheter måste få de resurser som krävs.

Arbetet med uppgörelsen inleddes 2012 då medlemmarna i Afrikanska unionen kom överens om målsättningen och samtidigt slog fast att frihandelsavtalet skulle vara klart inom fem år. Det kom dock att dröja fram till 2016 innan de verkliga förhandlingarna kom igång.

Men många regeringar har oroat sig för konsekvenserna av ett frihandelsavtal och att externa aktörer som EU och Kina istället blir vinnare.

”Den nigerianska regeringen oroade sig för att ett stort inflöde av billiga varor skulle slå ut den inhemska industrin och skapa arbetslöshet”, säger Victor Adetula, forskningschef vid Nordiska Afrikainstitutet, till Dagens Industri.

I mars 2018 undertecknades avtalet av 44 länder vid ett möte i Kigali i Rwanda, och i slutet av förra året hade 36 av länderna även ratificerat uppgörelsen. Det skulle ha börjat gälla redan förra sommaren, men lanseringen sköts fram till årsskiftet på grund av coronapandemin.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV