Radar · Inrikes

Förstagångsväljare: Kyrkan har en viktig plats

Karl Persson, 19, anser att kyrkan har en viktig roll att spela och vill att den fortsätter att vara öppen för alla.

Nära fem miljoner röstberättigade avgör i söndagens val vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren. ”Jag är inte troende, men jag tycker ändå att kyrkan har en viktig plats i vårt samhälle”, säger 19-årige förstagångsväljaren Karl Persson.

Vallokalerna stänger klockan 20. Då börjar valnämnden att räkna rösterna.

– Det är bra stämning ute i vallokalerna. Alla är förväntansfulla och ser fram emot det preliminära slutresultatet i kväll, säger kyrkovalledaren Anki Bondesson.

Svenska kyrkans medlemmar över 16 år har möjlighet att välja sina politiska representanter i kyrkomötet, stiftsfullmäktige och församling.

För Karl Persson i Skärholmen i södra Stockholm är det valdebut. Han vill att kyrkan ska vara en öppen plats som är tillgänglig för alla och samtidigt upplevs som modern och relevant.

– Jag själv går inte så mycket i kyrkan och jag är inte troende, men jag tycker ändå att kyrkan har en viktig plats i vårt samhälle. Alla ska känna sig välkomna, säger han.

Riddare och valsedlar

Den åsikten delas av Marie Lodell, 56, som precis precis lagt sin röst valurnan i Brännkyrka kyrka i Älvsjö, en knapp mil från Skärholmen.

– Alla ska känna att det finns plats för dem i kyrkan. Sedan tycker jag att verksamheten för barn och unga är väldigt viktig, säger hon.

Både Karl Persson och Marie Lodell tycker att det finns poänger bland de kritiska röster som inte anser att kyrkan och partipolitiken hör ihop. Men de ser också fördelar med dagens system.

– Ett politiskt styre är ju något som är övergripande för alla typer av institutioner i Sverige och själv anser jag att kyrkan borde förhålla sig till olika ideologiska ramverk, säger Karl Persson.

I Älvsjö pågår en medeltidsdag i anslutning till vallokalerna, vilket innebär att väljarna som står och köar möts av både riddare, narrar och spelemän med flöjter. En slump? Inte alls, säger Tore Skytén, präst i Brännkyrka församling, som hoppas på en synergieffekt.

– Jag hoppas att människorna som är här på medeltidsdagen ska gå upp och rösta i vallokalen och att de som är här och röstar upptäcka medeltidsdagen och komma ner hit.

Rösterna till kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, räknas först. Ett preliminärt valresultat beräknas vara klart runt midnatt.

– Vi har sett betydligt många fler förtidsröster än förra valet. Vi har funderat att det kanske blir lugnare i vallokalerna i dag. Men det verkar inte så, det verkar vara mycket folk i dag också. Men det är omöjligt att säga hur deltagandet kommer att sluta.

Majoriteten brukar avstå

Majoriteten av Svenska kyrkans medlemmar brukar avstå från att rösta. Vid det senaste kyrkovalet 2017 röstade bara 19 procent – och det var ändå det högsta valdeltagandet sedan 1934.

251 ledamöter ska utses till kyrkomötet. Samtidigt sker val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, som styr i de 13 stiften och 1 316 församlingarna i Sverige och 31 församlingarna utomlands.

I valet till kyrkomötet ställer 15 nomineringsgrupper upp. Vissa av dessa bär partinamn, vissa har historiska kopplingar till riksdagspartierna och vissa kallar sig opolitiska. Totalt ställer 601 nomineringsgrupper upp i kyrkovalet.