Radar · Miljö

Växande naturskydd – med stora luckor

Nästa 8 procent av världens hav har numera någon form av naturskydd, som detta korallrev utanför USA:s sydostkust.

Världens länder har gjort rejäla framsteg när det gäller att skapa nya naturskyddsområden. Men en ny FN-rapport visar på allvarliga luckor när det gäller typen av naturområden som skyddas.

Människan är beroende av frisk natur och biologisk mångfald för att få mat, rent vatten och luft att andas. Det är grunden för den FN-konvention om biologisk mångfald som världens länder har lovat att följa.

Enligt en ny FN-rapport har länderna nu lyckats ganska bra med att uppnå ett av konventionens viktiga delmål – att minst 17 procent av alla landområden och 10 procent av jordens havsmiljöer skulle vara skyddade mot exploatering senast 2020.

Med marginal

I dagsläget har drygt 16 procent av jordens landyta fått någon form av skydd, och nästan 8 procent av de marina områdena. Och när all rapportering är färdig kommer målet för skydd på land sannolikt att vara uppnått med viss marginal, skriver rapportförfattarna.

Problemet är att det ser bättre ut på pappret än i verkligheten, säger Torbjörn Ebenhard, som är föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och medlem i den svenska delegation som just nu förhandlar om nya mål inom FN:s konvention om biologisk mångfald.

– Det är lätt att avsätta stora områden som inte behövs till något annat, exempelvis i öknar och polartrakter. Men det avgörande är att täcka in alla de olika naturmiljöer som krävs för att bevara den biologiska mångfalden, säger Torbjörn Ebenhard.

– De måste dessutom sitta ihop i nätverk, som gör det möjligt för arter att röra sig. På bägge de punkterna fallerar man i dag, tillägger han.

Inte total fridlysning

Enligt rapporten saknar en tredjedel av världens viktiga naturtyper både på land och i haven fortfarande skydd i dag.

Torbjörn Ebenhard understryker att det inte handlar om att fridlysa en stor del av jorden, utan om att skapa ett starkare skydd mot exploatering av viktiga naturmiljöer, och att man lägger större vikt vid ett hållbart nyttjande i omgivande områden. I många fall kan det till exempel krävas viss mänsklig skötsel för att bevara arter som är beroende av traditionella odlingslandskap för att överleva, förklarar han.

– De två åtgärderna kan tillsammans fixa mångfalden. Men där är vi inte än, säger han.

Snedfördelning inom Sverige

Sverige är ett av de länder som enligt rapporten har lyckats uppfylla kraven både på land och i omgivande havsområden. Men enligt Torbjörn Ebenhard är det även här en delvis missvisande bild av läget.

Till exempel menar han att många av de områden som markägare frivilligt avsätter till naturskydd inte alltid är de mest intressanta för den biologiska mångfalden, utan oftare fläckvisa ytor som inte är intressanta ur ett produktionsperspektiv.

– Dessutom finns snedfördelning inom landet, där man har skyddat större områden av gammal skog i norra delen, men inte i den södra. Eftersom det lever olika organismer i norr och söder så blir det inte ett representativt skydd, säger Torbjörn Ebenhard.

Norra Sverige har större skyddsområden än södra
Norra Sverige har större skyddsområden än södra. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Möte i oktober

Nu pågår förhandlingar inom FN:s konvention om biologisk mångfald om hur arbetet ska fortsätta. Ett av de förslag som ligger på bordet går ut på att öka andelen skyddade områden både på land och till havs till 30 procent till år 2030.

Tanken är att nå en ny överenskommelse när konventionen sammanträder i Kunming i Kina senare i oktober, ett möte som skulle ha ägt rum förra året men som fick skjutas upp på grund av pandemin.

"Leva i harmoni"

TT: Vad är egentligen slutmålet med det här arbetet?

– Visionen till 2050 är att människan ska leva i harmoni med naturen. Det innebär att vi inte gör av med mer resurser än vad naturen kan förnya, helt enkelt för att framtida generationer ska få en möjlighet att leva minst lika bra som vi gör, säger Torbjörn Ebenhard.

Han jämför det med att leva av räntan, i stället för att knapra på själva kapitalet.

– I dag tar vi hela tiden ut mer än vad än årets nyproduktion ger. Det är ju dessutom ekonomiskt korkat för vår egen del. Titta exempelvis på hur regeringar pumpar in pengar för att hålla fiskeindustrin vid liv, i takt med att fiskbestånden minskar för att de överutnyttjas. Det är bokstavligt att kasta pengar i sjön. Det krävs en helhetssyn för att ta klokare beslut, säger Torbjörn Ebenhard.

Jörn Spolander/TT

Fakta: Protected Planet Report 2020

Bakom rapporten står bland annat FN:s miljöprogram UNEP och den internationella naturvårdsunionen IUCN.
Rapporten är den slutliga utvärderingen av det elfte Aichimålet, som slogs fast 2010 och gick ut på att minst 17 procent av jordens landyta och 10 procent av havsmiljöer skulle vara skyddade år 2020.
Enligt rapporten finns nu ett formellt skydd för 16,64 procent av ytan på land och 7,74 procent av områden till havs.
Av de 821 naturmiljöer som beskrivs som skyddsvärda på land täcks 44,5 procent av ett skydd i nivå med målet för 2020. Motsvarande siffra för de 232 ekologiska områden som specificerats till havs är 47,4 procent.
Av de skyddade områden som har skyddats på land uppfyller endast 7,8 procent kravet på kontakt med andra skyddade områden, vilket behövs för att göra bestånd av hotade arter mer motståndskraftiga.
I absoluta tal omfattas nu cirka 22 miljoner kvadratkilometer av jordens landområden av någon form av naturskydd. Till havs är siffran 28 miljoner kvadratkilometer.
Källa: Protected Planet Report 2020, UNEP, IUCN
TT