Med hjälp av ett ryskt företag har Parler nu återigen blivit tillgängligt på internet, rapporterar TT. På sin webbplats meddelar Parler att man arbetar för återställa alla funktioner. I förra veckan försvann Parler från internet efter att amerikanska Amazon kastat ut plattformen från sina servrar.

De amerikanska teknikjättarna har gått hårt fram mot Donald Trump och anhängare till honom efter stormningen av den amerikanska kongressen. Efter att Twitter stängde av presidentens konto liksom många av hans supportrars, strömmade stora skaror av Trumpanhängare istället till Parler. Men efter kritik mot att Parler inte agerat tillräckligt mot inlägg som uppmanade till våld i samband med attacken mot kongressen tog Google och Apple bort Parler från sina appbutiker, innan det stängdes ned fullständigt av Amazon.

Teknikjättarnas drastiska och närmast synkroniserade åtgärder kan tolkas som en vilja att hålla sig väl med den tillträdande president Biden, enligt Rasmus Fleischer, forskare i ekonomisk historia som skrivit flera böcker om den digitala utvecklingen.

– Det är slående att de inte agerar förrän Trump är på väg ut. De inser att de är beroende av den amerikanska statens välvilja. Under Trumps år som president har de inte velat stöta sig med honom, säger han.

Bolagen pressas

Rasmus Fleischer konstaterar att bolagen är under stark politisk press i USA, där det höjs många röster för att de ska regleras på olika sätt. Det handlar både om krav på större statlig kontroll exempelvis över vilket typ av innehåll bolagen tillåter och om krav på att dela upp jättarna i mindre företag. I höstas stämde den amerikanska regeringen Google för brott mot konkurrensregler.

– Genom att gå Joe Biden till mötes hoppas de få politiska fördelar och mer fritt svängrum. Man kan man fråga sig vilken makt bolagen då kan få inför nästa presidentval, exempelvis över vilka som får genomslag och inte, säger Rasmus Fleischer.

Att Parler nu får rysk hjälp att komma tillbaka kan ses som ett uttryck för en utveckling där teknikbolagen blir allt viktigare storpolitiska aktörer, enligt Rasmus Fleischer.

– Vi ser hur sociala medier blir geopolitiska spelare och ett kallt krig utvecklar sig.

Teknikbolagens betydelse syns också i den pågående konflikten mellan USA och den kinesiska mobiltillverkaren Huawei. Att Huawei tagit fram ett eget operativsystem ger dem makt över informationsspridning på ett liknande sett som amerikanska jättar har sedan tidigare, menar Rasmus Fleischer.

– De får makt över vilka appar som ska finnas i deras appbutiker, precis som Apple och Google har.

Problematisk dominans

Frågan om hur de amerikanska teknikjättarna borde agera mot Donald Trump är inte svartvit, anser Rasmus Fleischer. Men den belyser bolagens dominans – som han ser som djupt problematisk.

– Vi kan inte låtsas som att de här företagen skulle kunna garantera vare sig absolut yttrandefrihet eller någon sorts absolut uppstädning. Inget av de alternativen finns. Det som skulle vara intressant är en utveckling där vi rör oss bort från de vinstdrivande modellerna och reklamfinansiering.

Exakt hur en sådan utveckling skulle kunna se ut har han i dag ingen klar bild av.

– Det finns intressanta diskussioner om kooperativa plattformar och allt möjligt.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.