Med hjälp av ett ryskt företag har Parler nu återigen blivit tillgängligt på internet, rapporterar TT. På sin webbplats meddelar Parler att man arbetar för återställa alla funktioner. I förra veckan försvann Parler från internet efter att amerikanska Amazon kastat ut plattformen från sina servrar.

De amerikanska teknikjättarna har gått hårt fram mot Donald Trump och anhängare till honom efter stormningen av den amerikanska kongressen. Efter att Twitter stängde av presidentens konto liksom många av hans supportrars, strömmade stora skaror av Trumpanhängare istället till Parler. Men efter kritik mot att Parler inte agerat tillräckligt mot inlägg som uppmanade till våld i samband med attacken mot kongressen tog Google och Apple bort Parler från sina appbutiker, innan det stängdes ned fullständigt av Amazon.

Teknikjättarnas drastiska och närmast synkroniserade åtgärder kan tolkas som en vilja att hålla sig väl med den tillträdande president Biden, enligt Rasmus Fleischer, forskare i ekonomisk historia som skrivit flera böcker om den digitala utvecklingen.

– Det är slående att de inte agerar förrän Trump är på väg ut. De inser att de är beroende av den amerikanska statens välvilja. Under Trumps år som president har de inte velat stöta sig med honom, säger han.

Bolagen pressas

Rasmus Fleischer konstaterar att bolagen är under stark politisk press i USA, där det höjs många röster för att de ska regleras på olika sätt. Det handlar både om krav på större statlig kontroll exempelvis över vilket typ av innehåll bolagen tillåter och om krav på att dela upp jättarna i mindre företag. I höstas stämde den amerikanska regeringen Google för brott mot konkurrensregler.

– Genom att gå Joe Biden till mötes hoppas de få politiska fördelar och mer fritt svängrum. Man kan man fråga sig vilken makt bolagen då kan få inför nästa presidentval, exempelvis över vilka som får genomslag och inte, säger Rasmus Fleischer.

Att Parler nu får rysk hjälp att komma tillbaka kan ses som ett uttryck för en utveckling där teknikbolagen blir allt viktigare storpolitiska aktörer, enligt Rasmus Fleischer.

– Vi ser hur sociala medier blir geopolitiska spelare och ett kallt krig utvecklar sig.

Teknikbolagens betydelse syns också i den pågående konflikten mellan USA och den kinesiska mobiltillverkaren Huawei. Att Huawei tagit fram ett eget operativsystem ger dem makt över informationsspridning på ett liknande sett som amerikanska jättar har sedan tidigare, menar Rasmus Fleischer.

– De får makt över vilka appar som ska finnas i deras appbutiker, precis som Apple och Google har.

Problematisk dominans

Frågan om hur de amerikanska teknikjättarna borde agera mot Donald Trump är inte svartvit, anser Rasmus Fleischer. Men den belyser bolagens dominans – som han ser som djupt problematisk.

– Vi kan inte låtsas som att de här företagen skulle kunna garantera vare sig absolut yttrandefrihet eller någon sorts absolut uppstädning. Inget av de alternativen finns. Det som skulle vara intressant är en utveckling där vi rör oss bort från de vinstdrivande modellerna och reklamfinansiering.

Exakt hur en sådan utveckling skulle kunna se ut har han i dag ingen klar bild av.

– Det finns intressanta diskussioner om kooperativa plattformar och allt möjligt.