Antalet soldater som vaktar huvudstaden är fler än vad USA har på plats i Irak och Afghanistan sammanlagt. De ska hindra nya oroligheter, efter det att Trumpanhängare stormade kongressen den 6 januari.

Ett två meter högt stängsel med rakbladstråd har satts upp runt ett stort område kring kongressbyggnaden Kapitolium, där Joe Biden svär presidenteden på onsdagen.

Polisbilar med blinkande blåljus spärrar av vägarna en kilometer utanför kongressområdet. 13 av stadens tunnelbanestationer är avstängda. I gathörnen syns klungor av soldater från nationalgardet i grönbeiga kamouflageuniformer, småpratande med poliser.

– Det känns overkligt, som att vara i en tv-serie, säger Washingtonbon Susan Seutter som är ute och joggar med sin kompis Allison Fiorello längs med avspärrningarna runt Kapitolium på tisdagsmorgonen.

Nödläge utlyst

Washingtons borgmästare Muriel Bowser utlyste nödläge efter kaoset i Kapitolium den 6 januari, fram till dagen efter det att Biden svurit presidenteden. Hon avråder besökare från att komma till staden. Federala polisen FBI har varnat för nya oroligheter i huvudstaden och även delstatshuvudstäderna under veckan.

– Det är en märklig stämning i staden och folk är rädda, säger Susan Seutter, och fortsätter:

– Vi hade räknat med att hålla oss inomhus under dagarna kring installationen, men staden känns väldigt befäst och stillsam nu, så vi vågade oss ut för att jogga.

– Det är viktigt att få vardagen att kännas så normal som möjligt och inte bara gömma sig hemma, säger Allison Fiorello, som har med sin dotter i en barnvagn på joggingturen.

Svårt att avgöra

Allison Fiorello och Susan Seutter följer med i nyheterna och försöker undersöka sannolikheten för nya oroligheter i staden.

– Men det är svårt att avgöra hur stor risken är. Jag tror att någon kommer att försöka göra något. Men det är väldigt hög säkerhet här så jag tror inte att de kommer långt, säger Susan Seutter.

Eric Owiti, 34, promenerar förbi en samling militärfordon fem kvarter från National Mall, den stora parken vid Vita huset och kongressen. Soldater med automatvapen dirigerar trafiken och kontrollerar legitimation på dem som passerar förbi.

– Det känns obehagligt, men det är nödvändigt den här veckan, säger han.

Trumpanhängare efterlysta

Banker och butiker har täckt sina skyltfönster med spånskivor. Vid en busshållplats sitter en skylt med bilder på Trumpanhängare som är efterlysta av polisen för attacken mot Kapitolium.

Flera av de projekt som Eric Owiti arbetar med som civilingenjör är satta på paus den här veckan, berättar han.

– Allt i staden står stilla. Vägspärrarna, och att många tunnelbanestationer är stängda gör det svårt att ta sig runt.

Eric Owiti kommer hålla sig hemma på onsdagen, då Joe Biden svärs in.

– I vanliga fall hade jag gärna lyssnat på Bidens installationstal på plats, men nu ska jag följa det på tv i stället. Jag tror att han blir en bra president som kan ena landet och ta hand om pandemin, säger han.

Framtiden för olja, kol och naturgas står i fokus på FN:s klimatmöte COP28. Trycket har varit hårt på världens länder att för första gången enas om en utfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen.

Men ländernas olika röda linjer ställer till det för möjligheterna att skriva historia. Oljeproducenten Saudiarabien pekas ut som det land som främst sätter käppar i hjulet, men det finns flera andra som också håller emot.

– Länder argumenterar benhårt för att vi inte ska ha någon utfasning, säger Dan Jørgensen, Danmarks minister med ansvar för global klimatpolitik, till TT.

Ett nytt utkast till överenskommelse publicerades sent på måndagseftermiddagen i Dubai. I det står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

Kan inte acceptera

Det finns dock inte längre någon formulering om att fossila bränslen ska fasas ut kvar i texten.

– Det är en besvikelse, anser EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Det finns några bra saker, men på det stora hela är det otillräckligt, säger han till TT och andra medier i Dubai.

– Vetenskapen är kristallklar över vad som måste göras: högst på listan står att fasa ut fossila bränslen. Nu måste vi fortsätta diskussionerna, den här texten innehåller delar som vi helt enkelt inte kan acceptera.

Harjeet Singh från paraplyorganisationen Climate action network international beskriver utkastet som en rejäl försämring jämfört med tidigare versioner.

”Det är en tydlig indikation på fossilindustrins lobbykraft”, skriver han.

Teresa Anderson från organisationen Actionaid instämmer.

”I stället för att ta oss närmare en fossilfri framtid tar det här utkastet ett gigantiskt kliv bakåt”, skriver hon.

Konsensus krävs

Klimatmötets beslut måste tas med konsensus bland närmare 200 länder. Det gäller alltså för fossiljättar, rika utsläppsbovar och sårbara utvecklingsländer att hitta gemensam grund för planetens bästa. Det brukar innebära beslut som bara blir så starka som de minst ambitiösa länderna kan acceptera.

– Det är frustrerande att det är så många länder som vill göra det här (fasa ut fossila bränslen) och några få som obstruerar och låser förhandlingarna. Vi kommer att behöva förhandla hårt och kompromissa för att ta oss i mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ska representanter för världens länder säga sitt om utkastet. Förhoppningen från ordförandeskapet är att man ska kunna avsluta mötet på tisdag, men många bedömare anser att det är alldeles för optimistiskt.

Global översyn

Länderna har fortfarande mycket arbete kvar att göra, understryker ordförande Sultan al-Jaber.

– Ni vet att jag vill se den högsta ambitionen på alla delar, inklusive formuleringar om fossila bränslen, säger han till delegaterna.

I fokus för årets klimatmöte står den globala översynen, som beskrivs som en hälsokontroll av hur Parisavtalet mår.

Att ländernas klimatarbete är otillräckligt och inte på långa vägar räcker till för att bromsa den snabba klimatförändringen är ingen nyhet. COP28 är tänkt att resultera i att länderna enas om hur de ska höja sina ambitioner. Sedan har de fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.

– Nu är tiden inne för maximal ambition och maximal flexibilitet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Den 3 december lägger Världshälsoorganisationen WHO ut en video på X med hälsoarbetare som under COP28 i Dubai beskriver hur klimatkrisen påverkar vår hälsa. Till videon skriver organisationen ”klimatförändringarna äventyrar vår hälsa och vårt välstånd”. Men det är långt ifrån ett enskilt inlägg – organisationen har i en rapport definierat klimatkrisen som det största hotet mot vår hälsa. Men från FHM som är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa, har det varit desto tystare om kopplingen mellan hur vi destabiliserar klimatet och vår hälsa, enligt Björn Paxling, psykolog och aktiv inom Extinction rebellion.

– De har inte i någon kanal skrivit ett ord om att klimatkrisen är ett allvarligt hot mot vår hälsa på det sätt som Världshälsoorganisationen har gjort mer än fem gånger på sociala medier bara i höst, säger han.

Under en längre tid har Extinction rebellion bedrivit en kampanj mot FHM för att få dem att bli tydligare i sin kommunikation.

– Vi skulle vilja att de till en början kallar till en presskonferens, på det sätt som vi såg att de gjorde under pandemin. Att de håller befolkningen informerad om vad forskningen visar, hur pass mycket klimatkrisen inverkar på liv och hälsa redan idag, säger Björn Paxling.

Syre: Vad skulle det göra för skillnad tror ni?

– De skulle ju kunna fungera som en form av ledstjärna för befolkningen, beslutsfattare och andra myndigheter. Att man ser att det är en expertmyndighet som vågar kommunicera vad forskningen visar.

SMHI är nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel. Räcker inte det?

– SMHI gör ju ett helt hyggligt arbete med att informera om vad man klimatmässigt och meteorologiskt kan observera idag. Men det är inte SMHI:s uppgift att informera om hälsodimensionerna av klimatkrisen. Det hade vi velat se att vår expertmyndighet på området faktiskt talade om.

Trots flera påhälsningar har någon dialog inte skett med myndigheten – fram till idag, då chefer från myndigheten för första gången bjöd in till ett samtal. Det i samband med en aktion utanför myndigheten. Men även om de lyssnade, misstror Björn Paxling som var en av två aktivister som deltog i mötet, att det kommer att leda till någon förändring.

– Vi upplever att de på ett ganska skickligt politikermässigt sätt duckade frågan.

Lyfte anklagelse om tystnadskultur

I en artikel i DN i höstas vittnade flera anställda om att de tystats av ledningen, efter att de önskat att Folkhälsomyndigheten skulle tala mer om klimatkrisens hälsoeffekter. Men att det skulle varit ett sätt att tysta medarbetarna tillbakavisades av myndigheten. I tidningen bemöter Johan Kaarme, chef för avdelningen för smittskydd och hälsoskydd, också kritiken om att myndigheten inte tar klimatkrisen på allvar med att ”Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa.”

Björn Paxling passade under dagens möte på att fråga om den omvittnade tystnadskulturen på myndigheten blivit utredd.

– Då svarade de först att de har en pågående och livskraftig dialog så det var inget problem. Jag blev lite förvirrad för om det råder en tystnadskultur så är det ju svårt att ha en livskraftig dialog. Hur kan de veta det om de inte utrett de här allvarliga anklagelserna?

Polens nuvarande regering med premiärminister Mateusz Morawiecki och partiet Lag och rättvisa har förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet och förlorar därmed i praktiken makten.

Omröstningen innebär att det nuvarande oppositionsblocket med Donald Tusk i spetsen får möjlighet att försöka bilda regering.